2007-04-16

Annica Dahlströms dumhet sitter i hjärnan

I DN skriver de om den amerikanska professorn Janet Shibley Hyde som granskat en otrolig massa studier om män och kvinnor och kommit fram till att väldigt lite skiljer sig åt i våra beteenden och förmågor.

Mest intressant finner jag det när de kommer till matematikdiskussionen. Där hävdar ju Annica Dahlström att bystmåttet är av stor vikt, eftersom det på matematikkurserna är få kvinnor med stora bröst som utmärker sig. Någon kulturell förklaring till det kan inte finnas (jag kan komma på flera, min favorit är att snygga brudar med stora boobs i Sverige verkligen INTE uppmuntras att läsa matematik, de får dessutom mycket uppmärksamhet på andra sätt och så vidare och så vidare - simple) utan det är så att våra hjärnor skiljer sig åt.

"
Internationella jämförelser mellan femteklassare i USA, Taiwan och Japan visar samma sak: de asiatiska flickorna räknar betydligt bättre än de amerikanska pojkarna."

Oj. Så istället för en biologisk förklaring som Annica hoppade till genom att kolla in lökarna på studenterna (jag gjorde också det på universitetet men det var mest för att jag gillar att kolla in lökarna på kvinnliga medmänniskor) så kan, jag säger kan, det vara så att det förekommer en kulturell faktor.

Annica själv har vuxit upp med en tydlig uppmuntran från sin far om att kvinnor kan göra allt män kan plus föda barn. Hon stötte på diskriminering först vid 25 års ålder. Kan verka som om det är så att hennes uppväxt fått henne att tro att biologiska faktorer > kulturella och sociala.

Jag har inte svaren men jag har en fråga: varför är det så att de asiatiska flickorna är bättre än de amerikanska pojkarna?

En förklaring kan vara vara percentiler, skärningar och allt möjligt i statistiken. Ponera t.ex. att de amerikanska pojkarna är alla pojkar i public school i USA och inte folk i privatskola. Det finns många saker som påverkar sånt här men enligt Annicas tes ska det ju vara så att männen är bättre, hands down. Nu är de inte det, vi kan jämka resultaten för statistiska felskott och komma fram till att könen kanske är likvärdiga. Och då har fortfarande Annica fel!

Min poäng? Vem fan vet? Jag tror den är att man inte ska tanka sina ungar med för mycket av sina egna föreställningar om världen, könen och så vidare. Låt barnen välja när det är ofarliga val själva - som exemplet med priser i tävlingar för barn, låt barnen välja vad de vill ha som pris själva, när de vunnit, istället för att nån satt ihop knypplingskit till tjejerna och porrprenumeration till pojkarna.

Om vi börjar betrakta individen som en individ kommer allt bli bättre.

2 kommentarer:

Magnus sa...

Vad jag undrar är: hur gick det för de aiatiska pojkarna?

Tommie Nygren sa...

Giltig fråga. Jag har ingen aning såklart - fakta och källor är för fegisar! Det förtäljde ju inte artikeln.