2008-01-31

Kan man skriva en varulvsroman 2008?

Igår läste jag klart Stephen Kings "Dödsdansen", hans genomgång av skräck i litteratur och film från 1950-1980 ungefär och i slutet av den nämner han en roman som han ansåg förmodligen var den bästa varulvsromanen som någonsin skrivits.

Under hela tiden jag har läst Kings bok har jag känt mig inspirerad att skriva egen skräck. Mind you, jag har skrivit skräck - en gång. Jag var väldigt nöjd. Den historien kom fram efter en tågresa från Åre där skräck dryftades under stort nöje i en kupé... många obehagliga tankar fick fäste. Lägenheten i novellen finns på riktigt.

Hur som helst.

Jag blev sugen på att skriva en novell eller liten historia om varulvar för varulvar är coola. Precis som King konstaterar kan man knappast komma på ett nytt monstrum (de som finns är Varelsen Utan Namn, Vampyren, Varulven och Spöket) men kanske ett nytt perspektiv - vad skulle det då vara i en modern varulvshistoria som utspelar sig i Sverige? Jag kan ju inte gärna förlägga boken på annan palts för några andra platser känner jag inte till tillräckligt väl... eller jo kanske, men jag skulle tycka det var kul med ett svenskt perspektiv, precis om det finns en svensk vampyrfilm, en svensk zombiebok etc etc. Kan man skriva en varulvshistoria i Sverige?

Vad jag framför allt gillar är historier som hanterar metakunskapen. Scream blev framgångsrik bland annat för att tonåringarna i filmen refererade sina upplevelser till populärkultur och jag hatar filmer där all kunskap som alla besitter helt ignoreras.

Så hur skulle JAG reagera om jag... blev... biten av en varg? Jag skulle framför allt inte tro att det var en varg, jag bor ju i Stockholm. Jag skulle tro varulv.

Vad skulle historien handla om liksom? En modern människa med 1% nördgen skulle ju omedelbart förstå att han var en varulv och förstå att han måste låsa in sig själv i en källare. Kan det bli något annat än en historia där man måste slå knut på sig själv eftersom det inte skulle fungera i verkligheten?

Ja. Att vara varulv lär ju kanske förändra ens perspektiv... så man kanske inte VILL få hjälp, kanske inte VILL spärra in sig? Kan det vara som crack?

Vi får se. Kanske skriver jag nåt... när det nu ska ske. Men jag tyckte det var intressanta funderingar, kan man skriva en varulvshistoria utan att skämmas?

1 kommentar:

Anonym sa...

Du är förmodligen inte intresserad av detta, men du skulle passa grymt bra som krönikör i en dags- eller kvällstidning.