Vad är problemet med SR och Björn Fries?

Sveriges Radio rapporterar (bläddra en bra bit ner) om att man i Danmark snabbutreder möjligheten att sälja cannabis på apoteket för att på så sätt "slå undan benen" på de gäng som kontrollerar handeln i Köpenhamn och nu tydligen i princip krigar med varandra.

Efter reportaget intervjuar man, i enlighet med kravet på opartiskhet, Björn Fries och Jonas Karlsson. Den ene representant för den svenska (pip)drömmen om det narkotikafria samhället, den andra för Tullverket. Jag har svårt att gissa i förväg vad de ska säga... eller nej, det har jag inte. Björn Fries har gjort en del bra saker (avdemoniserat metadonbehandling till viss del - men jag har inte örnkoll) men han har också en enkel syn på det hela - det är kass med droger och knark är bajs och det är fel och inget är bra med att legalisera.

Argumentet mot att sälja "hasch" (svensk medias enda ord för cannabisprodukter) på apoteken i Danmark är briljanta:

Om man legaliserar detta så kommer de kriminella inte sluta vara kriminella - de kommer "gå över" till ett annat preparat och då kommer de kriga om det.

Japp. Han har både rätt och fel men resonemanget är mer än lovligt naivt.

Låt oss resonera lite om det.

Varför krigar gängen med varandra? En stor efterfrågan finns på en produkt som är illegal att hantera. Kriminella säljer produkten och tjänar stora pengar. Att ge sig in i "branschen" är billigt och enkelt, antingen hyr man in vietnameser för att odla eller så smugglar man från Holland. Det är hur som helst inte rocket science att producera cannabis för folket att konsumera. Marknaden är mycket attraktiv att ge sig in i så få hinder finns för hård konkurrens. Eftersom alla aktörer, köpare, säljare och producenter, är kriminella så blir hela marknaden osund på så sätt att aktörerna inte kan lösa tvister på normala, legala sätt. Så när gäng A upplever att de utsätts för konkurrens av gäng B så gör de så som kriminella gör - man skjuter gäng B. Gäng B skjuter tillbaka. Krig. Pengarna finns dock hela tiden kvar i branschen eftersom köparna fortfarande vill köpa. Gäng C kan ge sig in i matchen när som helst.

Förenklat. Givetvis.

Ponera nu att man avkriminaliserar cannabis och att köpare kan gå dit och köpa utan att behöva gå vare sig till gäng A, B eller C. De gängens inkomster kollapsar (med tillfälligt kaos som följd då de sorterar ut lönestrukturerna).

Här ser man då Fries resonemang komma in: de kommer börja sälja ett annat preparat istället. Och kriga om det. Så inget löser sig om man gör detta.

Förutom att den som köper slipper gå till en kriminell för att göra det (att han bara kan avstå är larv och bara barnsligt som resonemang). Att han vet vad det är han får är också bra. Att samhället drar in skatt på något som inte försvinner hur man än beter sig likaså.

Så man ska alltså inte avkriminalisera preparat A för att det finns ett preparat B som också kan säljas och krigas om marknadsandelar. Kommer dock inte gängens situation påverkas?

Vi kan räkna på det. Marknaden är kanske 10 000 personer som köper fem gram i veckan för hundra kronor grammet. 500 kr x 10 000 = 5 miljoner. Marknaden är nog större, men allt är bara exempel tagna ur RÖVEN på mig. Så. Vi säljer nu detta legalt för samma pris. Effekt är att de kriminella nu har fem miljoner mindre att röra sig med.

Bra eller dåligt?

Men det gör inget. För det finns en marknad för preparat B också. Men för att Fries resonemang ska stämma måste den marknaden vara lika stor och lika enkel och lika vinstgivande som för cannabis. Är den det? Vi byter ut mot heroin - vill samma 10 000 köpa heroin? Nej.

Ta dig själv. Du dricker bärs. Men det är illegalt. Det är dåligt för smugglarligor styr handeln. Nån legaliserar och man säljer nu bärs på systembolaget. Men den kriminelle säljer nu hasch - når han dig när du går på bolaget och köper bärs?

Nej.

Men han når den som vill ha hasch. Så när du legaliserar hasch finns förstås de som vill ha heroin kvar. De är dock inte samma personer (kan vara men behöver inte). Efterfrågan på de olika berusningsmedlen är inte helt oberoende av hur farliga de är, hur lätthanterade de är osv.

Det är hur som helst oerhört naivt att titta på siffrorna över vilka substanser som används och sen säga att man inte skulle påverka de kriminella gängen eftersom en annan marknad finns eftersom de brukas i helt olika mängder. Hur påverkar du gäng? De fem miljonerna, i veckan, som de drar in i mitt exempel ovan måste de ju investera i våld - eftersom våld, inte service, pris och trevligt bemötande, är det främsta konkurrensmedlet för en kriminell. Ta bort de fem miljonerna och de kriminella gängen får mindre pengar att bekosta våldsinvesteringen med.

Men det finns ju heroin. Det har förstås inget med cannabis att göra, men Fries menar att man kommer kriga ändå. Det skulle ju då kunna lösas på flera sätt... varav ett är att man säljer heroin på apoteket också - återigen inget att kriga om för gängen, mindre pengar till våldsinvesteringen. Farligt säger man då. Eller? Farligt för vem? Heroinisten som idag köper heroin av de kriminella och bidrar till deras våldsinvestering?

Bara för att den kriminelle kan erbjuda heroin betyder inte det att det finns köpare. Den som berusar sig är inte en dum slasktratt för de kemikalier som råkar finnas tillgänliga, även om Björn Fries tror det i samband med att han tror att alla berusningsmedel är jämlikar.

De kriminella skulle ju kunna, om heroin är illegalt, satsa på en enorm kampanj för att öka intäkterna från heroin. Men vill man köpa bara för det? Vem styr efterfrågan på något, köpare eller säljare? Eller båda?

Björn anklagar också Danmark för uppgivenhet. Han menar alltså att faktiskt ta bort fem miljoner i veckan från de kriminella i exemplet ovan är att "ge upp".

Vi kan jämföra med Jonas och Björns strategi: vi slår ut gängen med hjälp av polisen och stoppar smuggling i tullen. I Sverige har vi samma marknad postulerar vi.

10 000 personer a 5 g i veckan = 50 kg i veckan.

Andra veckan gör Björn och Fries ett tillslag och fångar upp 25 kg från gäng A i tullen. Jackpot! Färre röker på och blir överviktiga via sina munchies och / eller fnissar för mycket åt tv-serier eller har skitbra sex eller slipper sina cancersmärtor - sen har förstås gängen åkt på en fet beta.

Eller?

I själva verket är nu efterfrågan fortfarande 50 kg - men tillgången kanske bara 25 kg - som råkar ägas av gäng B. Gäng B höjer nu priset och får in dubbla cashen mot innan. De har nu de fem miljonerna för sig själva den veckan och köper vapen de tänker skjuta ihjäl gäng A med. Fast gäng A är redan beväpnade och rånar gäng B på sitt cannabis, vapen och pengar så de kan behålla marknaden. I striden dör 3 stycken fredliga dreadlockbärare som bara ville tillbe sina örtgudar.

Veckan efter kommer det in 50 kg men priset är fortfarande högt och gäng B cashar in - de börjar rycka ifrån. Björn Fries verkar ju tvärtom spela i de kriminellas händer! Aaah!

Så, Björn Fries sätt att arbeta ger:

Fem miljoner i intäkt varje vecka till gängen.

Det danska sättet ger:

Staten fem miljoner i intäkt varje vecka. Gängen? 0 kr, danske eller svenska.

Titta på den ekvationen och säg mig med trovärdighet att det bästa är att fortsätta jobba som Fries tycker att vi ska göra - det som ger mer pengar till gängen ju bättre det går!

Kan cannabisbruk vara problematiskt? For sure! Det har dock ingenting alls (jo, lite - men lite proportioner kunde vara på plats) med hur vi ska hantera det att göra - det viktigaste är att saker som är efterfrågade ska vara legala - inte förbjudna av moraliska skäl. Marknaden försvinner inte och alla försök att stoppa den leder ofelbart till fördelar för den som är aktör på den - förutsatt att han inte blir gripen. För då tar någon annan över, men marknaden är alltid intressant att agera på då den är så enkel - folk vill ha skiten du säljer och det du säljer är lika lätt som ett två tre att producera!

Shit like this sells itself.

Avslutningsvis säljer vi ju alkohol på bolaget och krogen - maffian verkar lysa med sin frånvaro? Men det smugglas ju? Och varför gör det det? För att det bara säljs på bolaget till konstruerat överpris för att stävja konsumtionen? You betcha.

Stoppa spritprofitörerna!

Börje Salming. Inte bara har han tjänat grova hockeydollarmiljoner (en dollarmiljon är värre än en SEK-miljon, det är ren logik) utan han profiterar nu på alkoholisterna som sitter hemma och väntar på en ursäkt att få slå sin fru under ett våldsamt spritrus.

För att profitera lite extra kör han med en vidrig form av marknadsföring där han kopplar samman alkoholdemonen med något mindre farligt, allt i syfte att normalisera alkoholbruk, lura folk att tro att alkohol är något som man kan missbruka i vilket sammanhang som helst, lura i folk att det tom är trevligt med alkohol.

Vad är det då jag talar om?

Löjromstoast!

Och inte vilken löjromstoast som helst utan en som är "toppad med hackad rödlök". Just hackad rödlök är extra normalt då rödlök är mildare än gul lök men saknar de hälsosamma effekterna hos vitlök. Hur syltlök och schalottenlök står sig i diskussionen vet jag inte.

Vad som händer är att vanliga oskyldiga proletärer som du och jag ser den här annonsen och om vi tänker oss att det bara hade varit en champagneflaska med i annonsen så hade vi tänkt "Spritdjävulen!" och kunnat avstå från att köpa den.

Men tack vare Salmings onda plan fungerar det inte så.

Nu när det istället är en löjromstoast (med hackad rödlök, gott folk!) med på bilden blir man förvirrad. Är det en varning om att sprit är farligt, eller är det en meny man beställer ifrån? Vilken av produkterna är det ens reklam för, toasten, löjen, rommen eller löken? Eller champagnen (spritdjävulen)? Vem står bakom reklamen? ABBA eller Systembolaget eller Partiet?

Ett annat företag har spelat med lika falska och märkta kort, de hade en rutig duk (normala bord har ofta duk, detta skänker direkt en normalitetens atmosfär till annonsen) OCH en korkskruv på bilden.

I och med att man har med en korkskruv blir det än värre. Först normaliserar man allt och säger "titta, en flaska vin, den kan stå på ett vanligt bord med en vanlig duk" (väldigt lömskt) - sen lägger man i stort sett till en instruktionsbok i alkoholism med korkskruven!

"Titta här - det här verktyget behöver du för att kunna bli alkoholist" skriver de oss på näsan med!

Jag undrar om Börje kan sova gott när han nu vet vilken skada han åsamkat samhället och individerna i det med sin profitör-reklam. Fy Börje!

Politiska lögner utan skam!

Noterade detta och missade lite i mitt förra inlägg angående att "rika" tecknar privata sjukförsäkringar:

"-Det jag är rädd för är att vi får en situation där väldigt många tecknar privata sjukvårdsförsäkringar. Då får vi en tudelad sjukvård, en med väldigt hög kvalitet för dem som har råd och en av något sämre kvalitet för resterande delen av befolkningen, säger oppositionslandstingsrådet Dag Larsson (s), till Metro."

Detta är ren lögn och strider mot logiken. Jag ska förklara i siffror.

Vi har tio personer. Två rika och åtta fattiga. De rika betalar 1000 kr i skatt och de fattiga 100 kr i skatt. Det ger 2 x 1000 kr + 8 x 100 kr = 2800 kr i skatteintäkter. Alla tio är lika sjuka och kostar 200 kr om året i sjukvårdskostnader. Det ger 10 x 200 kr = 2000 kr i kostnader för samhället. Grovt förenklat men fortfarande med sanningen överensstämmande!

OK. De två rika tar nu och tecknar privata sjukförsäkringar, detta som kommer ge de "fattiga" sämre sjukvård. Vad händer i uträkningen ovan då? Slipper man t.ex. betala skatt bara för att man spenderar sina pengar privat? Nej.

Så då får vi följande, de rika kostar inte längre pengar för den privata vården MEN skatteintäkten är densamma:

Kostnad är 8 x 200 kr = 1600 kr
Intäkt är 2 x 1000 kr + 8 x 100 kr = 2800 kr.

Kontentan är att tack vare att de rika tecknat privat sjukförsäkring så har vi fortfarande 2000 kr till sjukvård enligt exempel ett men bara åtta personer att fördela den på:
Resurs att tillgå är 2000 kr / 8 = 250 kr.

Så min fråga till Dag Larsson är hur hans matematik fungerar? Om en person inte utnyttjar den allmäna sjukvården men fortfarande betalar skatt, då skänker den personen i praktiken pengar till bättre behövande. Han "tär" mindre på systemet men "när" det fortfarande. Men det är förstås fel? Replik, Dag? Dag? Hallå, Dag?

Matematik är inte politikers främsta gren.

Förbjud rikedom!

Rika barn kan slippa vårdköer nästa år. Det är dags att sätta stopp för detta, att folk använder sina pengar till annat än att betala skatt och konsumera iPods - förbjud rikedom och överinkomster.

Vad är egentligen en "rik" förälder i Sverige? Enligt sajten allt om barn är det en person som har råd att köpa en försäkring för mellan 1000 - 4000 kr per år. I en annan artikel på samma sajt skrevs det om en familj som köpte märkeskläder åt sina barn eftersom de var av bättre kvalité än icke märkeskläder. Allt detta är val man kan göra men att köpa märkeskläder (som inte en fattig har råd med heller) är inte fel, inte alls. Men att använda sina pengar för vård till sitt barn är suspekt, att shoppa döda ting är dock något som alltombarn hyllar så fort de får chansen.

Så är det alltså bara rika som har råd?

Kostnaden är, utslagen på månad (vilket förstås inte låter lika dramatiskt) 80 - 300 kr.

Bland mina egna utgifter ser jag saker jag kan nedprioritera: Latte varje dag = 20 x 20 (arbetsdagar enbart) = 400 kr, vilket betyder att jag har råd.

Kabel-TV ligger runt 300 kr per månad = jag har råd.

Bredband... nä, mina kids får nog dö.

Jag röker inte men om man röker så kan man se att det kostar en del, ett paket kostar 40-45 kr (om jag inte minns fel) vilket ger att om man röker ett paket varannan dag (inte en ovanlig siffra bland rökare) så är man uppe i 40 x 15 = 600 kr i månaden. Att sluta röka är ju svinbra så om man får bra vård för barnen OCH minskar vårdens belastning genom sin självförgiftning så är ju det win-win för hela familjen!

"Fattiga" röker ju mer än "rika" också så här kan man ju enkelt prioritera om lite så ser man att... de flesta har råd med det här. Vad är definitionen på rika egentligen? En rik person verkar i svensk media vara en person som "inte är fattig". Det är ingen hit att ha väldigt låg inkomst, det förstår jag också. Men det är sannerligen inte fel att ha en hög inkomst heller.

Att påstå att bara rika har råd att lägga 100 - 300 kr per månad på sina barn är ren lögn. De som inte har råd med detta har trängd ekonomi eller väldigt låga inkomster. Detta är inte normalfallet i Sverige. Enligt denna definition är majoriteten i Sverige rika. Hoppsan.

Bra men fortfarande fel och värdelöst

Saudiarabiens kung har benådat det 19-åriga offret för en gruppvåldtäkt. Hon hade dömts för att ha suttit i en bil med en man hon inte var släkt med till 200 piskrapp, ett straff som höjts från 90 rapp eftersom hon pratat med medierna om sitt fall och därmed stört rättsprocessen (hmm... intressant syn på vad som stör en rättsprocess).

Utländska media och människorättsgrupper världen över har naturligtvis förfasat sig över denna totala brist på respekt för mänskliga rättigheter och på grund av denna PR-katastrof har nu kungen nog sett sig tvungen att benåda kvinnan för sitt brott. Som jag förstått det bestod alltså hennes brott i att hon befann sig i en bil med män hon inte var släkt med - de män som alltså våldtog henne. Smaaart.

Med en sådan lag håller man effektivt nere våldtäktssiffrorna i samhället - inte våldtäkterna utan siffrorna alltså. I Sverige vill inte våldtäktsoffer anmäla och här i Sverige är det inte ens brottsligt att hänga med män man inte är släkt med. Men i Saudi är alltså att ha varit på platsen där man blir våldtagen med mannen man blir våldtagen av ett brott. Fascinerande.

Hur som helst, det här är ju en "seger" - fast i bästa fall en pyrrhusseger. Det saudiska "rättssystemet" är fortfarande inget annat än rent skräpt och ett dåligt religiöst betingat skämt.

Tänk efter: har lagen ändrats? Kommer lagen ändras? Varför benådades kvinnan?

Lagen har inte ändrats. Kommer lagen ändras? Förmodligen inte. Jag har inte läst om att någon debatt om att förändra lagarna att inte förtrycka kvinnor totalt har skett, det kan förstås finnas en sån debatt men jag tvivlar.

Varför benådades kvinnan? Var det för att kung Abdullah anser att kvinnor har ett värde? Att det hon gjort inte var ett brott? Eller var det externa påtryckningar som gjorde att han insåg att Saudi skulle få stora problem om man piskade den här kvinnan?

Hur många människor piskas varje dag i Saudi? Hur många händer huggs av?

Om man vill läsa mer om den religiöst betingade lagstiftningen i Saudi kan man gå till källan till vishet, Wikipedia. Där kan man också läsa om "mänskliga rättigheter" i Saudi.

Om man vill förstår varför jag kraftigt motsätter mig religiöst motiverade och drivna politiker i styrande positioner så är det bara att titta på länder där man har t.ex. Koranen som konstitution. Vi kallar det barbari men om vi skulle använda Bibeln som grund för våra lagar så skulle det inte se mycket annorlunda ut här. Framför allt kan ingen vettig debatt föras om man som motpart har "Guds ord".

Om inte fallet med den våldtagna kvinnan hade uppmärksammats internationellt, tror ni hon hade blivit benådad då? Anser kung Abdullah att en kvinna som träffar en man hon inte är släkt med ska piskas och fängslas? Det är ju det som är frågan. Jag tror han anser det, om han anser något annat bryter han väl mot de sharialagar man har i Saudi?

Jag läste för en tid sedan att en muslimsk imam i UK ville att man skulle få införa speciallagar för muslimer, t.ex. sharialagar. Jag vill att det ska vara känt att jag är för detta - på individuell basis. Så den som vill att det ska vara ett brott att sitta i en bil med en man de inte är släkt med ska frivilligt kunna underkasta sig en lag där de blir fängslade och piskade för detta. Den muslim som nöjer sig med att tro på Gud (Allah) och inte vill bli piskad ska få slippa.

I enlighet med min teori om att dödsstraffsförespråkare bara är intresserade av dödsstraff för andra än sig själva så tror jag inte intresset kommer vara så stort. Men möjligheten ska få finnas.

Återvänder till Downs Syndrom

I kommentarerna till denna artikel avslöjas den illa dolda agendan hos Svante Linusson, nämligen att synas i media som representant för Stockholmspartiet. Gå gärna in på hans matematiksida på KTH och kolla själv. Han är alltså politiker. Typiskt. Hans agenda kan faktiskt ha varit helt personlig, det kan vara så.

Jaja, hur som helst, debatten går högt på nätet och i flera bloggar kan man hitta folk som nappar, folk som såklart OCKSÅ är politiker. Mycket åsikter men ingen som stannar upp och tänker efter. Vad är alternativen? Bra är också att någon kom med det jag efterlyste, en nyanserad bild av personer med Downs syndrom. Svante gullar med sin dotter som är ett år - men tre månader "efter" och menar att en niomånaders bebis också är underbar. Ett konstigt resonemang. Hur "underbar" är en 40-årig person med en IQ på 30-75? Kommer Svante gulla med den? Citat från bloggen: "Verkligheten är långt ifrån idyllprogrammen på TV med glada muppar som blir rikskändisar. Verkligheten är ofta följande: Föräldrar som är över 40 år får barn med Downs syndrom. De första 10 åren orkar de med - sen får samhället rycka in och ta över, och då är det oftast försent på punkten bortskämdhet. Många med Downs särbehandlas enormt av sina föräldrar - vilket gör att de inte bara har handikappets alla problem - de är grovt bortskämda också."

Många jämför med Kina och menar att där aborterar man kvinnofoster och det är hemskt. Att vara kvinna och att ha Downs syndrom är dock inte jämförbart, anser jag. Det är dessutom lagligt att abortera kvinnliga foster i Sverige, eftersom vi har fri aborträtt. Notera att jag tycker det är fel att abortera baserat på kön - men det är jag det.

Snabb genomgång.

Bloggen Konservativa tankar jämför fosterdiagnostik med rasbiologi. Föreslagen lösning på problemet med det fria valet är förstås att inskränka det: "Är det verkligen rimligt att forska inom dessa områden är min stora fråga?". Dvs forskning ska styras av kristna (som bloggförfattaren) och de ska bestämma vilka kunskaper vi får söka. Bloggförfattaren hänvisar till historien men borde kanske undersöka kyrkans roll i forskningen genom tiderna och notera att kyrkan alltid haft fel. Galileo Galilei anyone? Staten ska inte bestämma vad som ska forskas på och vilka svar vi får söka - ej heller kyrkan.

Sen kommer Fru Bråttoms Blogg - och hon verkar haft bråttom med att skriva sitt inlägg eftersom hon också hoppar lite i galen tunna. Ingen föreslår att vi ska förbjuda barn att födas, förslaget handlar om information och det fria valet. Citat: "Jag kan inte annat än att hålla med honom. Vilket slags samhälle får vi när vi medvetet satsar på att sortera bort alla dem som avviker från normen? Vilket blir nästa steg? Har vi ingenting lärt av historien? Och om det är ok att sortera bort ett barn med Downs syndrom i Sverige, varför är det då inte ok att sortera bort ett flickfoster i Kina?"

"Det här borde verkligen vara en fråga för mitt parti"

Det framgår inte vilket parti men min fråga är helt enkelt: vad ska göras? Ska vi inskränka aborträtten till att endast omfatta friska barn? Eller?

Och att vara kvinna är att tillhöra ett kön, att ha Downs syndrom är att ha en genetisk avvikelse som leder till stora problem och att man behöver mycket hjälp. Det ena är INTE en avvikelse. Könet alltså.

Note till bloggaren ovan: I Sverige har vi sagt att det är OK att sortera bort ALLA barn, utan frågor. Hur ska vi ändra det på något sätt? Förbjuda KUB? Förbjuda abort? Har man inte svar på de frågorna bör man inte ta upp debatten ens kanske?

Nästa bloggare, All I Want, Monicas blogg, undrar "Varför kan vi inte acceptera att livet inte är perfekt? Vare sig det gäller kosmetisk kirurgi eller den lömska släktingen genteknik (som visserligen har vissa goda sidor, jag vet, men...) så handlar det om en sak; att bli perfekt.
Det icke perfekta ska inte få finnas."

I ett pluralistiskt samhälle får både den som accepterar livets imperfektioner finnas och den som inte gör det. Så varför kan inte Monica acceptera att andra inte accepterar samma sak som henne? Kamp mot ärftliga sjukdomar kan knappast jämföras med kosmetisk kirurgi, att slippa Alzheimers är väsensskilt från att vilja ha jättebröst. Med genteknik kan vi kanske i framtiden få bägge. Vem ska välja? Individen såklart.

Jullans blogg kallar detta den bästa artikel hon läst på länge. Jullan är kristdemokrat och för dem är etiska frågor viktiga. Citatet är "Är det rimligt att vi ska satsa en massa skattepengar på tester som i slutändan syftar till att sortera bort barn? Nej, långt ifrån. Det är inte bara orimligt utan vittnar på många sätt om en horribel människosyn"

Alternativet är att förbjuda fosterdiagnostik och begränsa aborträtten, återigen. Och detta då för folk som kanske inte delar jullans människosyn och även människor som inte är kristna. Jag kommenterade hennes blogg och hon svarade trevligt nog. Hon konstaterar att hon inte vill ändra abortlagstiftningen och hon undrar om vi ska satsa skattepengar på att selektera bort människor. Men har hon frågat de blivande föräldrarna? Ska vi pressa alla blivande föräldrar att tycka samma sak, nämligen att alla barn är välkomna? Hur då? Det är en myt att aborter görs trivialt, så att ni vet. Det kanske förekommer men det är nog mindre än antiabortfolket gör gällande. Det beror också lite på hur man frågar, två varianter nedan:

1. Skulle du vilja föda ett fullt friskt barn utan ärftliga sjukdomar?

Andelen som skulle svara ja måste vara nära 100%, väldigt få människor önskar sig sjukdomar och problem.

2. Skulle du vilja abortera ditt barn om du visste att det hade Downs?

Färre skulle våga svara ja på den här frågan, även om de skulle vilja göra abort. Det är ju dessutom en hypotetisk fråga så vad de svarar är egentligen ointressant, men om du hade en kamera riktad mot dem samtidigt skulle de svårligen ens VÅGA svara "ja, vi vill ha ett fullt friskt barn".

Sen har vi Lokessons blogg som verkar mena att om man aborterar foster som har fel så är man osolidarisk med de som inte gör det - eftersom handikappet blir mer ovanligt och därför sticker de som har det ut än mer. Öh? Återigen, vad blir lösningen? Vi ska inte uppmuntra till abort - men ska vi uppmuntra att behålla av solidariska skäl?

Birger Schlaug drar till med Hitler. Nuff said. Vad det har med saken att göra vet jag inte.

Alltså, gott folk. Kontentan är denna:

Två personer väntar barn. Dessa anser jag har rätt till så mycket information som de önskar sig. Givet den information de får har de rätt enligt svensk lag att fatta vilka beslut de vill, utan att bli ifrågasatta. T.ex. abort innan vecka 18.

Om man ska vara emot detta måste man förklara hur detta "emot" ska manifestera sig utan stora och konstiga inskränkningar av dessa rättigheter. Ska man förbjuda fosterdiagnostik - då kommer vi få illegal sådan, t.ex. på Åland. Alla föräldrar i väntan (som har råd) kommer åka dit för att utröna hur det ligger till med barnet man väntar. Ska dessa då jagas med polisen? Hur ska de straffas?

Ska aborträtten inskränkas till att endast omfatta friska barn? Är inte det ganska omvänt? Så då ska den kanske tas bort helt? Eller ska en kommitté granska fallet och avgöra om den som vill göra abort gör denna abort på politiskt korrekta grunder?

Återigen, min åsikt står fast, pluralism behövs. Dvs människor måste få välja själva på egen hand med bästa möjliga tillgängliga information. Utan inblandning. Vi ser ovan via några ganska glasklara resonemang att inblandning i denna frågan skulle skapa mer problem än det skulle lösa.

Kanske dags för bojkott?

Idag kan man läsa om killen som inte fick vara kvar på jobbet för att han färgat håret. Arbetsgivaren hänvisar till att kunderna ifrågasatt killens utseende, "kunder har undrat hur han (Markus Persson) kan vara ute i butik" är det direkta citat.

OK. Skulle dessa kunder tacka nej till en kund som köpte deras produkter och samtidigt såg ut som Markus? Nej. Men att själva bli servade av en person som ser ut som deras egna kunder, det duger inte.

Man "är" inte sin frisyr, dock, som Markus verkar tro. Men frisyren har inget med kompetens att göra, tom i min bransch finns det folk som tror att man "är" mer kompetent om man har glassiga skor och fin kostym - men programmera, det gör man med hjärnan, inte fin ull i tyget.

Så varför tar inte någon konsumentorganisation och drar igång ett upprop där företag får skriva upp sig som garanter för att inte neka någon att se ut hur de vill? Förutom uniform då...

Sen bojkottar vi de företag som inte skriver upp sig. Banker, flygbolag, försäkringskassan, Konsum, ICA... listan kommer bli lång.

Äh, jag tror inte på bojkott men folk är sjukt utseendefixerade. Killen sätter upp reklamskyltar. Han är ren och gör ett bra jobb - men han har två färger i håret, aaah, det är inte vårdat. "Hur kan han vara ute hos kunder" ska kunderna ha sagt. Eller så tänkte VDn att de kanske sa så till varandra. Vem vet? Men hur kan han? Tja, han tar bilen, åker till kunden, sätter upp skylten, that's how! Det är helt enkelt skitfånigt. Jag har ett ovårdat helskägg just nu, ingen jävel grinar om det. Fuck it. Gör man ett bra jobb och är trevlig, då ska man få ha två färger i håret.

Fast läpp-piercingar tycker jag är fula så de kan vi förbjuda generellt. Kidding!

Pluralism är otroligt viktigt

En väldigt intressant artikel dök upp idag i SvD om Downs syndrom eller rättare sagt, ett test som kan användas för att upptäcka Downs syndrom tidigt och tillförlitligt vid en graviditet. Artikelförfattaren har själv en dotter som har Downs syndrom och tycker naturligtvis att det inte är så farligt. Och det är det nog inte.

Han angiper Birgitta Rydberg och det tycker jag är bra, jag har inget till övers för henne. Men jag tycker argumentationen haltar lite, samtidigt som jag är kluven i frågan.

T.ex. tar han upp ekonomiska frågor och det blir alltid väldigt vanskligt - för då kan man argumentera emot på ekonomisk basis. Han menar att reformen med att införa det här nya testet på bred front kommer kosta 20 miljoner kronor och antalet födda barn med Downs syndrom kommer minska från 20 till 10, en kostnad på två miljoner per foster.

Där har vi problemet, där tar man ett ekonomiskt argument - jag kan kontra med att om en person med Downs syndrom kostar skattebetalarna mer än två miljoner under sin livstid så har vi gått plus. Hurra! Då är ju reformen inte dyr, då är den en besparing, en vinstaffär. Ekonomi är inte det man ska basera sina livsval på, helst.

Jag undrar om Birgitta tänkt så? Att det är en vinstaffär.

Svante går vidare och säger följande:
"Det är viktigt att påpeka att precis som den blivande mamman i Kina kan ha mycket goda anledningar att abortera ett flickfoster kan man inte i Sverige skuldbelägga enskilda föräldrar som vill kunna sortera bort ett foster med Downs syndrom."

Fast sortera bort låter ju inte vidare fräscht. Det låter lite som att du skuldbelägger dem ändå, Svante.

Det jag undrar är vad Svante tyckte innan han fick sin dotter? Jag respekterar ju hans val att föda henne men under dotterns livstid kommer ju Svante få stöd av skattepengar jag betalar. Han tycker inte att vi ska lägga 20 miljoner på att hindra födseln av barn (fast egentligen är det information) - i en sann demokrati borde jag då få tycka att vi inte ska lägga en spänn på hjälp till barn med Downs syndrom? De kommer ju aldrig starta börsbolag, uppfinna en fantastisk produkt som skapar arbetstillfällen och så vidare?

Men vad har man då för människosyn?

Den man väljer själv. Man får väl tycka vad man vill?

Om testet inte hade finansierats av landstinget utan erbjudits som en produkt när man kommit till mödravårdscentralen, hur hade han sett på det då? Dvs han betalar inte för testet, inte jag heller, utan den som är intresserad av det? Det måste ju vara OK (om man är kvar vid det ekonomiska resonemanget alltså) antar jag? Förmodligen skulle ungefär lika många barn aborteras, eller sorteras bort som Svante själv kallar det.

Från var och en efter förmåga - till var och en efter behov. Om behoven är för stora kan man ju tänka sig att man förverkar sin rätt att existera. Något som vi sett från barnhem i Rumänien och som det ryktas om att Nordkorea sysslar med - gallring. Kollektivet får inte försvagas. Om man inte har någon förmåga alls, då har man inte rätt att ha behov.

Här kommer vi till min artikels rubrik, att pluralism är viktigt.

När jag var yngre var jag mer vänster. Om man är vänster så är det inte helt onaturligt att tänka sig att utvecklingsstörda, personer med Downs syndrom, gravt handikappade och personer med liknande problem enbart är en belastning för samhället. De har enorma behov och kostar många gånger mer än en "normal" individ som ju betalar till samhället istället för att kosta samhället något. Som tack för bidraget ser vi till att hålla den normale under armarna om han skulle råka ut för något senare i livet - det är kontraktet så att säga.

Jag såg personer med Downs syndrom i min skola och fann dem mest väldigt irriterande / äckliga (killen som tog en hel smörkniv direkt från paketet in i munnen i skolan och sen stoppade tillbaka den i paketet t.ex.), jag kunde inte relatera till dem eller kommunicera med dem alls.

Varför skulle de få finnas?

Vad kostar egentligen en person med Downs syndrom under sin livstid? Varför inte bara gallra och endast tillåta "funktionella" människor delta i samhället? Inga nya idéer det här, jag var nog inte den förste som tänkte att vi borde ha lite bättre bas att stå på. Jag har hört ryktas att andra tänkare tänkte samma sak.

Sen började jag förstå mig på det här med individens rättigheter - när jag inte följde strömmen och bara gick i fåran. Det var tidigt - jag spelade inte ishockey utan höll på med datorer och rollspel och serier och läste böcker och så vidare. Att avvika är inte lätt alltid. Nu är såna företeelser inget konstigt men personer i Sveriges riksdag köpte ett tag argument om att rollspelare var satanister och / eller terrorister under träning. Hårdrocken jag lyssnade på tidvis orsakade självmord. Moralpanik i varje hörn.

Det finns en historia om Mozart eller någon annan stor konstnär vars mor födde honom som barn nummer 13 efter att typ fem innan dött, tre varit missbildade och hon var blind och liknande. Skulle du ha rekommenderat en abort? Då hade vi inte haft Mozart.

Då kan kollektivisten i mig argumentera "Men en person med Downs syndrom kommer inte skriva en symfoni".

Vilket är helt irrelevant. Frågan handlar egentligen om huruvida jag har rätt att stå vid sidan om och diktera villkoren för hur någon annan får leva och existera. Har jag ens rätt att definiera att en person inte får finnas, inte får födas, om denne inte åtminstone kan tillföra och producera något i vårt samhälle?

Om man följer något slags gul regel uttänkt av någon nån gång... så blir det lättare.

Om jag skulle bli far, skulle jag vilja att någon annan bestämde om mitt blivande barn skulle få leva eller inte?

Vem svarar ja på den frågan? Ren spekulation, inte många. Att föda ett barn kan svårligen sägas vara något som kan skada någon annan. Tänk den frågan:

Om jag blev skadad av någon annan, skulle jag vilja ha hjälp att stoppa det?

Jag svarar ja på den frågan - så om jag skadar någon måste rimligtvis denne få stoppa mig.

Att Svante lät sin dotter få finnas skadar inte mig. Det tog ett par år men till slut landade jag där... och det är det som är Pluralism, mångfald. Jag kan inte förvänta mig att få diktera omvärldens beskaffenhet.

Att någon är utvecklingsstörd skadar inte mig. Inte heller att de är feta. Eller muslimer. Eller kristna. Eller från Afrika, Asien eller USA.

Den ende som ska välja är föräldern. Och där har vi helt enkelt helt oinskränkt aborträtt, vår främsta harm-reduction-bestämmelse någonsin. Jag själv t.ex. tycker att foster är liv och är mycket tveksam till att göra abort - inte till att det ska vara lagligt. Jag är också tveksam till att få ett barn som är utvecklingsstört. Jag är oerhört intellektuell och tja, Svante konstaterar att hans dotter är tre månader efter nu - men en niomånaders bebis är ju också underbar. Personer som inte är lika intelligenta som mig är dock inte alls underbara, från Wikipedia: "Most individuals with Down syndrome have mental retardation in the mild (IQ 50–70) to moderate (IQ 35–50) range". När bebisen inte är en bebis längre så är dennes intellektuella nivå fortfarande efter, men förmodligen med mer än tre månader. Och det känns läbbigt. Jag är inte bekväm med det. Jag vill ha ett barn som är intelligent på samma sätt som jag. Jag vill ha ett barn som är som jag... min åsikt om pluralism omfattar bara alla andra utom mitt barn, eller något sånt.

En konflikt helt enkelt. Den kanske löser sig när det kommer till kritan. Svante verkar ju positiv. Men, host, får man någonsin höra några andra röster än de positiva i media? Alltså, förmodligen finns det ju nån därute som blivit jävligt bitter av att få ett utvecklingsstört barn - vem för deras talan?

Så vad blir min poäng? Finns det någon?

Nej, det finns ingen poäng. Du måste själv välja hur du vill göra. Kanske ska du tacka nej helt enkelt när de föreslår ett test när du väntar barn. Så gjorde man förr och det tog oss hit. Men förr lär de ju ha satt ut barnen med Downs i skogen till vargen så vi kanske inte ska göra allt som de gjorde det förr i tiden.

Gallringen ska ske om du vill gallra. Eller bespara dig själv. Eller barnet. Eller hur du nu rationaliserar det. När Birgitta "Jag vill att knarkare dör" Rydberg lägger förslaget om att tvångsabortera foster, då kommer jag skrika högt. Men att kunna erbjuda möjligheten att ta reda på det... jag blir inte upprörd. I framtiden kommer kristna högern i USA förmodligen kunna ta reda på om deras barn har en bög-gen. I ungefär samma sekund kommer de överge sin anti-abort-hållning... inofficiellt i alla fall, och se till att bögarna inte föds. Eftersom de är dumma i huvudet. Ska jag tvinga dem att föda sina bögbarn? Öh, nej. För det finns andra, icke-galna människor som är bättre lämpade att uppfostra homosexuella barn. Vi andra nöjer oss kanske med att sortera fram de bra äggen och de bra spermierna och föda lite übermensch. Se filmen Gattaca. Inspirerande.

Om vi ska "stoppa" detta, då blir det också än sjukare, kom ihåg det. Då måste vi t.ex. inskränka aborträtten antingen helt (alla ska födas) eller till att bara omfatta barn som är helt friska - de aborteras då förmodligen för att de är helt och genuint oönskade, till skillnad från barn med Downs syndrom som bara är oönskade på grund av fördomar. Så då blir det så att den som gör ett KUB-test och får svaret Downs måste hindras från att göra abort emedan någon som INTE gör ett KUB-test och gör abort inte hindras.

Reagera inte med ryggmärgen utan tänk efter: ska du och jag bestämma åt någon annan - eller måste denne få välja själv? Jag vill inte längre tvinga någon att abortera sitt barn - men jag vill heller inte tvinga någon att föda ett barn! Jag vill inte tvinga någon att göra KUB-test - men jag vill heller inte hindra någon att göra KUB-testet.

För den här frågan går inte att lösa - så vi kanske bara ska avstå och låta folk bestämma över sina liv och kroppar SJÄLVA?

Jag förstår nämligen inte skillanden mellan att tvinga någon att abortera och att tvinga någon att föda. Det ser ut som om det är tvång bägge två och det är jag allergisk mot.

Visst är det skönt med lagligt missbruk?

Grattis Kristina, eftersom du själv kan betrakta ditt liv objektivt utan att jagas av polisen - eller är det kanske betrakta ditt liv subjektivt? Hur som helst... Kristina är alkis, så nu kan vi kalla henne alkis-Kristina för resten av hennes liv. Det är inget vidare schysst. Vad som heller inte är schysst är att en människa på toppen som missbrukar har rätten (vilket i princip inte är fel) att söka hjälp frivilligt eftersom hon anser att hon behöver den.

Något t.ex. heroinister inte får. Alltså, så att ni vet det, missbrukare av de illegala berusningsmedlen (med ungefär samma beroende- och missbruksfrekvenser som alkohol) kan inte söka hjälp hur som helst. De kan nekas hjälp, de måste uppfylla drakoniska påhittade låtsasregler för att få den behandling och hjälp de behöver. Men inte Kristina, Kristina är inte underkastad en läkares nycker.

Kristina riskerar heller inte, om hennes behandling skulle gå obra eller om hon mitt i den skulle "ta sig ett återfall" att bli utkastad ur sin behandling och därför tvingad ut på gatan för att sälja sin kropp för att ha råd med berusningen hon vill ha. För alkohol är inte så dyrt (för det är lagligt) och Kristina tjänar bra med pengar och får inte sparken för att hon har problem. All is good.

Om man vill arbeta mot prostitution kanske man ska vara för substitutionsbehandling som är lite "snällare" mot de kvinnliga missbrukarna eftersom varje gång man kastar ut en kvinna ur en sån behandling så är det så gott som raka spåret ut på gatan för att sälja sig igen.

Så, Kristina, när får vi sprutbyten i Stockholm? Nu när du vet hur det är liksom, skulle du inte helst vilja ha rena sprutor själv? Värdiga substitutionsbehandlingar? Du är ju en som borde veta bättre nu? Eller är det för höga knän inom moderaterna så man inte ser sig omkring?

Och du, lycka till.

Ge hela sanningen, DN!

DN rapporterar om rapporter - och lämnar alltid ute viktiga fakta. Återigen!

Jaja. Vad är det jag gnäller om nu då?

Jo, BRÅ rapporterar om narkotikabrottsligheten och statistik runt den. DN rapporterar om detta och skriver "Jämfört med 1997 dömdes 43 procent fler till fängelse, från 1.300 till knappt 2.000 år 2006."

Till DNs försvar tillägger de: "Ökningen av antalet dömda beror bland annat på att tullen och polisen varit mer framgångsrik när det gäller att upptäcka och lagföra narkotikabrott, skriver Brå. Statistiken ger därför i första hand inte en faktisk bild av narkotikabrottslighetens omfattning eller utveckling."

Men vad är brotten då som folk döms för?

Det kan man läsa på Brås hemsida:

"Det vanligaste är att lagföras för eget bruk eller innehav av narkotika. Smuggling eller överlåtelse av narkotika är däremot ovanligare. Under perioden 1997 till 2006 har andelen lagförda för eget bruk ökat från 35 till 54 procent. Andelen lagförda för innehav har däremot minskat från 38 till 29 procent."

Det polisen har blivit bättre och effektivare på är att INTE stoppa langning och smuggling utan på att jaga människor som använder droger. Centralt i vår repressiva politik - samtidigt som heroinister inte får hjälpen de behöver för att förändra sina liv. Så man tar inte folk som säljer, man tar inte folk som smugglar, man tar de som brukar droger - ingen har skadats, tvingats eller blivit av med egendom. Det här kan vara personer med arbeten och karriärer (fast oftast är det nog ungdomar) som får skavanker i registren... och problem i framtiden. Fängelse är dessutom en värdelös miljö och lösning på problemet - under tiden du sitter i fängelse kostar du c:a 3000 kr per dygn - samtidigt som du inte tjänar pengar eller betalar skatt till systemet. Du studerar heller inte - men du umgås med andra kriminella. Skitsmart system.

Vad sägs om fotboja för ickevåldsamma brott så livet fortsätter? Många får nog det idag, men fler behövs. Ett samhälle baserat på skatteintäkter och gemensamt ansvar för välfärden kräver att vi ser till att folk arbetar och betalar skatt - inte tvärtom.

Jaja. Jag tycker som alla vet att man inte ska jaga personer som på sin höjd skadar sig själva. Ge hjälp åt de som vill ha hjälp, börja där.

Kram.

Om konsten att vara dum i huvudet

Det är en raljerande rubrik som inte för oss närmare förståelse och möten där vi respekterar varandra. Men varför måste alltid jag vara den vise som står för detta? Det är asjobbigt att möta, lyssna och respektera - idioter. Människor som själva inte har öppna ögon, påslagna hjärnor och en förmåga att resonera sig fram till vettiga idéer.

Själv kan jag inte ens bekänna mig som liberal längre eftersom detta är en "ideologi" som dikterar vilka beslut man ska fatta i vilka situationer. Jag har dock inte hundra koll, vad jag menar är att ideologier säger att vi ska basera våra beslut på ett teoretiskt ramverk oavsett hur verkligheten ser ut.

Så, vem är det jag stör mig på nu? En sosse.

Otippat.

Han är en sån där dussin-sosse i partiapparaten, känns det som. Tycker en massa, gör saker, bryr sig, till skillnad från mig då - enligt honom. Men eftersom han är dum i huvudet så går det ju inte att diskutera saker med honom. Jag ska förklara varför. Här är hans blogg.

Notera, allt han säger är inte idioti. Hans grundresonemang är dock fast förankrat i ren idioti, detaljerna kan dock vara helt OK. Framför allt saknar han förmåga att argumentera och bemöta argument. Ett exempel från ovanstående blogg:

"En del vill hävda att om inte fängelserna kan hållas fria från droger, då det är en av våra mest kontrollerade miljöer, hur ska det då klaras av i hela landet.
Klart att kontrollerna i fängelserna kan utökas med kroppsvisitationer av besökande, genomsökning av post och paket med mera hela tiden men så har vi detta också med att skapa en värdighet för de intagna. Det handlar om att de också ska ha en privat sfär."

Han tar upp ett av mina favoritargument mot visionen av det narkotikafria samhället (notera att man kan argumentera för en restriktiv narkotikapolitik utan att knarka sig hög på drömmar om det "rena samhället" som saknar problem - även känt som Utopia), nämligen detta att fängelserna är fyllda av droger - och det är en superkontrollerad miljö. Om du ska nå visionen om det narkotikafria samhället måste du alltså göra varje individ mindre fri än en fånge i ett svenskt fängelse! Och för övrigt mindre fri än i ett amerikanskt, thailändskt, turkiskt, ryskt och ja, listan kan göras hur lång som helst. Men sen kommer hans argumentationsteknik, eller vad man nu kallar det.

Han bemöter inte ens sitt eget argument. För det kan man inte göra. Han gör upp nån slags punktbaserad handlingsplan för hur man ska skapa drogfria miljöer (jag är inte emot drogfria miljöer, jag är emot dumhet) där första punkten är att konstatera att drogliberaler, som jag, är ett stort problem. Citat:

"1: Attityderna mot droger. Varje person som är för legalisering av droger och för ett droganvändande påverkar andra till att dela deras syn. Därmed försämras möjligheterna att skapa drogfriamiljöer."

Han blandar dock och ger. Attityder till droger och legalisering av droger är två olika saker - precis som attityder till alkohol och dess legala status är det. T.ex. så tycker vi i Sverige att man ska dricka alkohol ansvarsfullt - officiellt alltså. Min egen attityd till alkohol är att öl är gott, vin är gott och sprit är gott och att man blir bakis. Eftersom jag blir bakis vill jag inte dricka det så ofta och så mycket att jag blir mycket bakis ofta. Därför dricker jag måttligt. Ibland satsar jag på en knakelibrakfylla. Det är min attityd mot alkohol - och även mot alla andra droger (vilka jag inte använder), måttlighet och ansvar. Det är en attityd. Min politiska åsikt är att användandet av droger och så vidare ska vara legalt. Detta påverkar inte möjligheterna att skapa drogfria miljöer - skolan är t.ex. en alkoholfri miljö (när eleverna är barn etc) - barn i tonåren kanske dricker men skolan är alkoholfri. Och det går att fortsätta på den vägen. Att ha existensen av en debatt som punkt nummer ett på listan över hur man skapar drogfria miljöer visar lite på attityden gentemot det fria ordet och den intellektuella processen.

Det vill säga författaren är dum i huvudet.

Det är ju inte som att jag sitter och säger att största hindret mot att få till en legalisering är att det finns motståndare. Största hindret är motståndarnas åsiktsmonopol - ett monopol de anser nödvändigt för att skapa det rena samhället utan droger.

Och fortfarande, efter 11 punkter av plattityder och självklarheter (jobba med ungdomar, utöka missbruksvården, åsikter som bara är snack), har han inte förklarat hur han ska få fängelserna fria från droger. Jag tror att han inser att punkt ett är den stora punkten: alla vill inte ha ett narkotikafritt samhälle. Alla är inte drogmotståndare. En del människor tar droger, antingen rekreationellt eller i ett missbruk - de kommer inte sluta. Så då är problemet i grunden detta att så länge någon vill ta droger på ett fängelse kommer man kunna ta droger på ett fängelse.

Och bygg ut missbruksvården... kom igen liksom. Varför gör inte (s) det då? Hur är det att vara i ett parti som fört en politik som dödar 300-400 narkomaner om året? Vägra ge folk metadon, vägra det. Vägra ge folk som ber om hjälp den hjälp de behöver. Snacka om tvångsvård tills du blir blå men innan de som VILL ha hjälp och aktivt söker den får den utan tjafs - så är du helt otrovärdig. Jag har själv kommit i kontakt med en heroinist som VILLE sluta men som inte kunde komma in i ett substitutionsprogram. Varför? Jo, på grund av "attityden mot droger" som råder i det här landet. Dvs att metadon och subutex är droger och måste hållas under strikt anal kontroll där patienten faktiskt inte passar in. Läs gärna Berne Stålenkrantz blogg för lite verklig insikt i hur det är att vara missbrukare och försöka förändra sin situation i Sverige idag - i det land med den politik som ovanstående bloggare vill ha, dvs hata-droger-attityden. Läkare som utan att blinka tar bort substitutionsmedicinerna för kvinnor - kvinnor som då gör vad?

Vad gör en heroinmissbrukande kvinna för att få tag till pengar till sitt knark?

Hon säljer sig. Det är den människovänliga narkotikapolitiken vi har i Sverige. Eftersom metadon och subutex är knark och RNS och FMN har åsiktsmonopol och eftersom missbrukare inte är människor så tvekar man inte - tillbaks på gatan och sälj din kropp. Själv skulle jag inte kunna göra sånt, men jag har ju fel attityd.

OK, åter till dumhuvudet.

Han avslutar med följande bevis för sin dumhet:

"Vad kommer drogliberalerna med för att skapa ett samhälle fritt från droger?
Ingenting. De har gett upp och tycker att det finns ingeting vi kan göra. Det är bättre att kapitulera och låta människor som drogar vara i fred. De får skylla sig själva."

WTF?

Är det här en människa med politisk makt? Skriver man en sån här grej har man signat kvittot på att man inte är mogen att föra en intellektuell debatt om något problem.

Nej, drogliberaler kommer inte med idéer för att skapa det narkotikafria samhället eftersom vi (eller åtminstone jag) inte tycker det är vettigt att knarka på idéer och visioner som inte är nåbara. Jag delar inte visionen om detta narkotikarena, narkotikafria, narkotikahalleluja samhälle som dum-Roger ser framför sig. Så varför i hela jävla helvete skulle jag komma med några jävla idéer om hur man når dit?

Det är lika smart som en muslim som kritiserar kristna för att de kommer med för få idéer om hur man ska hylla Allah. Och eftersom det är väldigt dumt betyder det att innehavaren av åsikten är mycket dum. Lett i bevis liksom.

Sen kommer nån jävla smörja om att "vi" (klumpen drogliberaler som är ganska mycket mer mångfacetterad än anti-drog-jugend) "givit upp" och tycker att folk med problem får "skylla sig själva". Läser den här människan något som en drogliberal skrivit någonsin? Som en harm-reduction-förespråkare skrivit?

Ungefär som när en medlem i publiken vid en debatt frågade Björn Fries "kan man inte ha visionen om det skadefria samhället istället?" och fick goddag yxskaft som svar. Man kan inte ha den visionen för då måste man ju börja bry sig om de här människorna - människorna som har problem alltså. Som jag bryr mig om. Men som Roger "Dum i Huvudet" inte bryr sig om - för han har en större vision vid horisonten och den är större än en individ - det narkotikarena samhället.

Hur kan det vara jag som skiter i folk när det är "vanligt folk" som kommenterar drogdebatter med "låt knarkarna knarka ihjäl sig, problem solved"? Det är inte drogliberala åsikter det, det är anti-drog-åsikter det!

Jag tycker det är bättre att låta folk som inte vill ha hjälp vara ifred. Jag tycker det är bättre att låta folk som inte skadar andra vara ifred. Jag tycker det är bättre att sätta dit folk som begår brott där andra skadas. Om dessa brott förstärks av droger eller begås för att få råd med droger - då måste problemet hanteras. Detta är dock, vilket Roger och alla andra vill förneka (åsiktsmonopolet och informationsmonopolet), ett mindre problem än man kan tro - och ett problem som förstärks av Rogers politik. Tack Roger. Du gjorde knark svindyrt så att det alltid finns en anledning att smuggla och lura på folk heroin. Tack. Du och dina lakejer ser till att krigsherrarna i Afghanistan har råd att köpa vapen - inte jag. Knark är dyrt för att det är olagligt.

Jag tycker man ska ge hjälp till de som vill ha hjälp. Som den läkemedelsberoende kvinnan jag läste om som inte fick hjälp med sitt missbruk (som hon alltså fick efter operationer och liknande, hon var inte en partydrugger) eftersom man inte kunde bestämma vem som skulle betala, kriminalvården, socialen, landstinget eller kommunen!

Breaking News, idioter: det är jag som pröjsar oavsett vilket kostnadsställe ni sätter det på i bokföringen.

Så sätt på hjärnan för i helvete och sluta klamra fast vid simpla jävla patentlösningar som "det narkotikafria samhället" - det går inte!

Och för er som kommer med idiotargumentet "det går visst bara man vill" - varför har vi inte följande visioner i Sverige:

Det mordfria samhället?

Det våldtäktsfria samhället?

Det ekonomiskbrottslighetsfria samhället?

Det svartarbetsfria samhället?

Jag tycker fan de två första kommer före alla andra jävla visioner man kan ha men de är så uppenbart löjliga att genomföra att ingen vågar det. Men knarkdrömmen som gör alla hög, det narkotikarena samhället, den kan man tro på.

Så Roger, vad tycker du, ska vi inte satsa på mordfritt och våldtäktsfritt samhälle? Det går ju... eller? Och om det inte går - varför skulle det gå att skapa ett narkotikafritt samhälle?

Så, du får vara emot droger, inte vilja ta droger, inte vilja att nån ska ta droger, för en restriktiv politik, eller en sträng reglering (jag har en del bra idéer där) etc.

Men om du är för det narkotikafria samhället så är du... dum i huvudet.

[edit]
Jag måste raljera lite kring inledningen till Rogers dumma bloggpost. Den tar nämligen priset och jag förstår inte hur jag missade den:
"I kampen mot droger finns det drogliberaler som vill att varje individ ska hålla på att ta droger och droga bäst de själva vill. Här ska droger göras lagliga för då minskar helt plötsligt droganvändandet. Hur nu den logiken går ihop."

Det finns alltså drogliberaler som resonerar som dumma sossar med avstängda hjärnor. Var exakt finns de? Citera någon för i helvete! Jag vill inte det som Roger skriver, vad jag vill är i korthet att en person som sitter hemma och dricker en öl inte ska jagas av polisen. Samma för en person som sitter hemma och röker en spliff. Hur svårt ska det vara att förstå det?

Men visst, hitta på åsikter och argumentera emot dem, det är ju lättare än att argumentera emot de verkliga åsikterna. Fast som jag visat så kan ju inte Roger ens argumentera emot sina egna argument. Jag vill alltså absolut inte att varje individ ska droga - varför skulle jag vilja det? Det är Roger som vill att alla individer absolut inte ska göra något som han inte vill. Inte tvärtom. Jag vill att alla människor ska välja och välja själva. Som jag sa en gång till en kompis... nä, jag tänker inte ens ta upp den storyn. Sartre hade hur som helst helt fel - om man vill ha något för sig själv ska man vilja det för alla andra. Wrong. Det betyder förstås att jag är smartare än Sartre.

Och nej, ingen påstår att droganvändandet skulle gå ner om man legaliserade droger i någon form och omfattning - men det har heller inte gått ner (tvärtom, upp!) på grund av mer repression. Så droganvändningen ter sig oberoende av den förda politiken - så då ter sig naturligtvis en harm-reduction-baserad politik som mest vettig. Eller OK, JAG påstår inte att droganvändadet skulle gå ner. Jag påstår att polisen skulle få resurser till riktiga brott (misshandel, mord, våldtäkt, affischeringsbrott och förstås inbrott), samhället resurser till riktig vård och folk som rekreationsknarkar skulle få ett lugnare sinne. Jag tror heroin skulle fortsätta vara den marginella företeelse det är idag.

Så, Roger, här är sanningen: Logiken går inte ihop, nej. Men eftersom logiken du presenterar inte är en drogliberals logik utan din egen förvrängda syn på vad en drogliberal tycker och tänker (du citerar exakt noll drogliberaler i din post) så kan det inte bli annat än helt värdelöst och dumt - och det "bevisar" ingenting.

Allt jag vet är att i landet med den politik du förespråkar så dör det 300-400 narkomaner varje år och folk som röker gräs jagas av polisen. Jag är för en resursomfördelning där.
[/edit]

Jag måste kommentera denna krönika

Ja, den här krönikan är inte direkt ny, men den är inte bra heller. Jag ska försöka sätta fingret på vad problemet ÄR med krönikan på något sätt som inte bara är raljerande kring antidrognazister och antidrogtalibaner och sånt som jag brukar. Det är ju alldeles för enkelt. Kanske blandar jag in något raljerande också för skojs skull.

Jag har nästan slutat bry mig om drogpolitik, jag läser om det ibland men det är så tragiskt låsta positioner i det här landet - man vägrar sprutbyten baserat på nästan ingenting alls och nekar Brukareföreningen bidrag med hjälp av Guilt by Association - Brukareföreningen är med i "fel" nätverk och ska då inte få göra det de faktiskt gör, hjälper missbrukare på riktigt. Den människosyn som råder och gör att man fattar såna beslut kan jag inte stå bakom.

Nåväl, åter till krönikan.

Underrubriken till krönikan är: "Drugnews krönikör Joanna Wikström, drogförebyggare och f d missbrukare, ställer 41 frågor till dem som vill legalisera och avkriminalisera eget bruk av narkotika."

Aha, spännande, frågor och svar, kommunikation. Vi kommunicerar om problemet och letar gemensamma nämnare, förståelse och en plattform för bättre politik. Kan ju inte vara fel!

Men... frågorna verkar konstiga. Det är mest en massa konstiga ifrågasättanden av sakkunskap av typen "jag vet och du vet inte vad du pratar om" - exakt den typ av resonemang man ser från den liberala sidan ibland, folk som inte testat vet inte vad de pratar om. Jag tycker det är konstigt. Menar hon att drogliberaler är så banalt obildade att de inget vet om droger alls?

Exempelfråga som är lite bakvänd men jag tillhandahåller gärna ett svar:
"Jag undrar verkligen hur alla tänker som är för att legalisera fler droger när vi inte ens kan hantera den enda legala vi har?"

Ja, hur tänker "vi"? Jag kan berätta hur jag tänker, för det är det enda jag kan svara för. Alkohol för problem med sig, för en andel av dess brukare. Det skapar vissa sociala problem och kan leda till missbruk och beroenden och förstörda liv. Ändå hör vi aldrig folk argumentera för att det bästa sättet att hantera alkohol torde vara att jaga alkoholister med polisen och att införa ett totalförbud mot alkohol. Det kan man däremot få höra folk som dricker alkohol eller allmänt löst folk kläcka ur sig: "hade alkoholen kommit idag hade den varit förbjuden" - förstås ett helt meningslöst påstående. Hur som helst, jag tänker som så att förbudspolitiken är dyr och verkar inte (baserat på det jag läst och mina erfarenheter) ge önskat resultat trots 30-40 år på nacken. Mycket tyder på att harm reduction och liberalisering inte ger katastrofala resultat (som domedagsprofeterna på antisidan menar) utan snarare tvärtom. Alkohol är dyrt i Sverige på grund av skattetrycket vilket ger ett stort intresse för smuggling. Narkotika är dyrt på grund av förbudspolitiken - men efterfrågan existerar fortfarande. Denna efterfrågan skapar brottsligheten och de höga vinsterna för smugglare. Ju effektivare tillslag och liknande blir, desto mer går priserna upp vilket leder till ett större incitament att smuggla och så vidare i en ond cirkel. Jag tror resurser lagda på hjälp till de som vill ha hjälp att sluta missbruka vore bättre. Antalet rapporter jag läst om folk som ber om hjälp men ingen får är tröttsamt stort. Det är bara några punkter i korthet, så tänker jag. Varsågod. Hur trodde du vi tänkte? "LEGALISERA SÅ JAG FÅR EN BILLIG SIL, YEAH, WOHOO!"? Eller kanske "KNARK ÄR KUL, PARTY PARTY PARTY!". Tror du att drogliberaler sitter på kammaren och skiter i sina medmänniskor? Ja, vi går vidare...

"Jag undrar om de som tycker att det borde vara upp till var och en att välja vilka droger vi stoppar i kroppen har en aning om hur de olika narkotiska preparaten fungerar?"

Ehh, ja? Vad trodde DU, återigen? Att drogliberaler inte kan läsa? Att drogliberaler inte provat droger (det går ju rakt emot det centrala resonemanget att drogliberaler bara vill knarka och är egoister...) eller vad? Tror du att du är den ende med erfarenheter, positiva och negativa, från droger och att den åsikt du representerar är den enda man kan ha om man har dessa erfarenheter och kunskaper?

"Vet de om hur man tänker och fungerar när man inte har sovit på flera dygn efter ett race på amfetamin? Vet de om att man inte är klok på en fläck och att man inte tänker en tanke rätt?

Har de någon gång hittat en pundare sittandes i en hög med kablar och sladdar i full färd med att bygga om en gammal bandspelare till någon form av övervakningsutrustning? Vet de om att han antagligen suttit där i cirka 36 timmar och helt enkelt fastnat och inte kan ta sig därifrån? Vet de om hur han mår? Vet de om att han tror att han är förföljd? Att han är paranoid och nojig och lever i en värld där han inbillar sig att han är iakttagen och
jagad?
Skulle ni vilja ha en lika stor andel som de som dricker alkohol idag springandes runt i samhället påverkade av amfetamin istället?"

Det här är en enda soppa. Varför måste man veta det här om amfetaminister? Om det intresserar dig så vet jag det här, hur osannolikt det än kan verka. Mitt tips till allmänheten: ta inte amfetamin, det är en smutsig drog som är jätteläskig. Men i övrigt, ja, jag känner till hur amfetaminmissbrukare har det i den repressiva narkotikapolitikens Sverige. I mitt drogliberala Sverige skulle jag säga "sök hjälp" och han kanske skulle göra det. I mitt drogliberala Sverige tror jag inte så många skulle vilja ta amfetamin - jag vet människor som provat amfetamin och faktiskt haft jätteskoj under påverkan (t.ex. på dansfester) men sen valt att inte testa det mer eftersom de inte gillat känslan efteråt och efter tillräckligt många timmar. Sen är det så att om man tar amfetamin behöver man inte vara vaken i flera dygn - nånstans där måste man välja att fortsätta. Man kan alltså välja att sluta och ta sin baksmälla. Och svar på sista frågan: nej, jag vill inte ha 90% av Sveriges befolkning påverkad av amfetamin... men vad har den frågan med något att göra? Jag tror faktiskt inte 90% av Sveriges befolkning är intresserad heller.

Mer soppa följer:
"Vet ni hur det känns när man som haschrökare vaknar på morgonen? När man inte kan prata eller tänka förrän man rökt sin första holk? Har du sett en flummare sitta instängd i soffan i en mörk lägenhet i sin egen kupa som ingen kommer in i och som hon inte når ut ur? När hon tänker att hon skulle vilja göra något, men orkar inte?

Vet de hur det känns när ångesten växer dag för dag över hennes värdelösa meningslösa liv som hon inte orkar göra någonting åt? Vet ni hur hon mår när hon precis har ätit aromat med sked för att hon redan har tryckt i sig allt annat ätbart hemma, men måste äta ändå för att hon har matnoja? Vet ni hur hon mår när haschet får henne att tänka helt sjuka tankar som växer till verklighet? Vet ni varför hon är introvert? Eller varför hon tar avstånd från människor? Vet ni varför hon tror att hon ser på en hel film när det egentligen bara är en reklamsnutt eller varför hon inte vet själv vad hon precis har sagt?

Skulle ni vilja att en majoritet av befolkningen ersatte spriten med hasch? Tror ni att det skulle bli bättre då?"

Det heter cannabis. Hasch är en variant av cannabis som drog, den andra kallas marijuana. Jag vet lite, du vet. Aromat med sked? Vad fan har det med saken att göra? Och nej, jag vet inte hur hon mår i detalj men om hon inte mår bra skulle jag be henne ringa Centret för Cannabisrelaterade Problem - som kan finnas i ett drogliberalt Sverige men inte i ett repressivt Sverige. Du vet att personen du beskriver finns i det Sverige du står för? Hon kommer förmodligen finnas i mitt också - bara det att där är hon inte kriminell eftersom hon inte skadar någon. Hel film, reklamsnutt? Är det här nåt slags antidrogbudskap? Mitt svar på din mycket märkliga fråga är: för att hon är påverkad av cannabis vilket påverkar tidsuppfattningen.

Nej, man bör inte röka cannabis regelbundet och i stora mängder, mycket forskning visar på att det inte är bra. Mycket forskning visar också att små mängder är no problem och att cannabis har en viktig plats som medicin för cancerpatienter och ms-sjuka. Vet du vad som hände i UK när de nedgraderade cannabis från klass B till klass C (i praktiken en avkriminalisering)? Återkom när du tagit reda på det - för först då tror jag på att du verkligen ÄR så frågvis som dina 41 frågor ska ge sken av.

"Eller är det ”kork”, GHB, ni vill att alla ska ha? Vet ni vad ni utsätter andra människor för då? Vet ni hur GHB fungerar? Vad som är vardagsmat för en som korkar? Vet ni att han var och varannan dag blir medvetslös? Vet ni att han vaknar upp nerpissad? Vet ni att han ibland får black out och springer runt på stan och blottar sig eller slåss fast han själv inte har en
aning om vad han gör? Vet ni att GHB fräter sönder munhålan?
Vet ni hur det känns när du tänder av och du varje gång du somnar ser dig själv långsamt dö bort och du kämpar för ditt liv om och om igen? Vet du hur det känns när du vaknar med ett ryck och vet att nästa gång du slumrar in kommer du dö i sömnen en gång till? Vill ni att våra vägar ska vara fyllda av bilförare där det avgörs av en centiliter mer eller mindre om han är vaken eller medvetslös?"

Ja, det där verkar ju inte bra. Woj woj. Jag vill ju inte att nån ska "ha" något, om vi ska gå till kärnan av din frågeställning. Jag är ju drogliberal, inte drogfascist - jag vill inte tvinga på någon nånting. Jag vill att alla ska välja sina liv och ska vara fria att göra det så länge de inte skadar någon annan. GHB fräter sönder munhålan, socker fräter sönder tänderna. Jag tycker det känns helt oviktigt i sammanhanget.

Nej, jag vet inte hur det känns att tända av från GHB - måste jag veta det för att få tycka något eller vara med och forma en vettig politik? Varför skulle våra vägar fyllas av förare som tar GHB när GHB verkar så kasst att ta? Jag vet inte hur det känns att dö i sömnen, nej, jag lever ju - vet du? Ja, jag har hört det där om blackouter och liknande, jag föreslår att folk som gör vansinniga saker på GHB, Salvia, Amfetamin, alkohol, etc får fotboja och sätts i ett program för att hjälpa dem på det sätt som krävs - om man inte kan dricka alkohol utan att bli våldsam kanske man inte ska få dricka sprit. Samma bör gälla för GHB - som mest existerar som drog på grund av den repressiva politiken - när GHB introducerades var det inte narkotikaklassat emedan alla klassiska preparat var det. Ett direkt kryphål som smarta kriminella snart utnyttjade. Jag ser inte att GHB skulle vara ett jätteproblem i ett mer liberalt samhälle.

Sista stycket.

"Vet ni hur det känns med kokain? Heroin? Piller? Ecstasy? LSD? Vet ni hur det känns att vara mamma, barn, syskon eller far till någon som håller på med droger eller är beroende av alkohol? Vet ni över huvud taget vad ni pratar om?"

Tja, du, du vet - att erkänna att man vet något om ovanstående är att skapa problem för sig själv. Jag har själv fått sparken från ett jobb på grund av politiskt engagemang, vet du något om det? Jag kan summera ditt patetiska angrepp med följande påstående som svar på ovanstående stycke:

Ja, jag vet vad jag pratar om. Men jag fattar inte vad det är du snackar om. Jag fattar inte vad aromat har med narkotikapolitik att göra. Jag fattar inte varför man måste ha knarkat, blivit missbrukare, skärpt sig och sen ha blivit antidrogmänniska för att överhuvudtaget få tycka något - vilket verkar vara vad du anser. Om missbrukare är så opålitliga - varför ska vi lyssna på dig? Jag anser att vi bör ha en politik som är inriktad på att bevara den personliga friheten och individens rätt till dennes kropp - samtidigt som vi ska minimera effekten av den personliga friheten vad det gäller inskränkandet av andras frihet att göra sina egna val. Jag tror att detta bäst görs med en vetenskaplig hållning till frågan. Och då faller liksom "aromatproblemet" utanför hela omfattningen av frågan. Kom ihåg att alla problem som existerar i Sverige med droger existerar inom ramen för den drogpolitik som DU försvarar och argumenterar för även om många inom era led menar att politiken inte är tillräckligt långtgående - vilket alltså är anledningen till att den misslyckas.

Svaret på UK-frågan ovan är att cannabisbruket gått ner i UK sen omklassificeringen. Det går inte att jämföra länder mot länder men det är ändå färre som provat cannabis i Holland än i USA - som har väldigt hårda lagar mot cannabis.

Tycker du att man inte ska använda metadon i behandlingen av heroinmissbruk? Det är ganska viktigt tycker jag att veta svaret på den frågan eftersom beprövad vetenskap visar att metadon är väldigt effektivt för att minska dödligheten i gruppen. Det är helt enkelt den eviga frågan, vad är viktigast - principen eller människolivet? Hur tänker du?

En nästan självklar dom?

Mycket har det snackats om våldtäkter och våldtäktsrättegångar. Puckade politiker har försökt plocka poäng genom att komma med idéer om en samtyckeslag - något vi redan, har eftersom våldtäkt är sex utan samtycke. Exakt hur en samtyckeslag skulle förändra bevisproblematiken i ett våldtäktsfall vet jag inte och ingen förklarar. Ord står då mot ord i frågan om man haft samtycke och det kan tom falla ut till kvinnans nackdel, mannen kan hävda att samtycket skaffades på krogen, sen gick man hem och samtycket upprepades. Varför skulle man annars ha gått hem och haft sex om inget samtycke fanns?

Men i det uppmärksammade Stureplansfallet fanns liksom allting känns det som. Skador i underlivet, märken. De åtalade har sms:at och diskuterat sin bravad på ett sätt som inte kännts cool i min bok - det lilla jag har läst. Debatten har äcklat mig så mycket att jag faktiskt inte riktigt klarat av den, återigen ska något upprop med namnunderskrifter göras som handlar om att "riktiga män vet när en kvinna säger nej" och andra idiotier. Riktiga män och män som vill våldta men samtidigt vill framstå som att de inte är män som vill våldta. Typ.

Uppropet känns igen också... aah, det var ett för något år sen med Hagamannen, ja, då skulle det skrivas upp och om man inte skrev på så var man emot att kvinnor inte ska våldtas. Eller nåt.

När jag läste om den första domen i tingsrätten kunde jag inte förstå det hela. Det lät som om tingsrätten beskrev en våldtäkt, att det var det som hänt - men ändå friade. Jag förstod det inte riktigt. Sen ska sägas att jag ofta är rabiat åt andra hållet i uppmärksammade våldtäktsfall och det är just för att bevisfrågan är så knepig - går man runt och tror att kvinnor inte skulle ljuga om en våldtäkt är man dum, om man går runt och tror att det är bra att hellre fälla än fria är man också dum, anser jag. En oskyldigt dömd är aldrig värt det.

Dessutom har jag alltid haft svårt för "hårdare straff"-gänget. Jag är själv för att en person som våldtagit kanske kan behöva sitt på livstid - att släppa ut den personen kan vara att spela rysk roulette med kvinnorna i samhället och det är inte cool. Men problemet mina vänner är inte att männen som våldtagit kvinnor får för korta straff när de döms, det är att kvinnor våldtas till att börja med. Att ge ett hårdare straff kan göra oss gladare på kort sikt men på lång sikt är det ju våldtäkterna som måste bort.

Och där har alla egna idéer. Man kan driva frågor rätt långt med våldtäkter och pedofiler som röda skynken, jag bara undrar om de åtgärder man föreslår kommer ha någon effekt?

Jag tycker vi ska börja med en stenhård tro på några grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till sin egen kropp och integritet. Rätten att själv välja vem som gör vad med en. Programmera in det i våra barn från tidig ålder och de kommer dels kunna ta sig ur nästan-våldtäkts-situationer bättre (typ ha sex nästan mot sin vilja etc) eftersom de inte accepterar en kränkning av deras egen integritet - männen kommer även växa upp med en större respekt för kvinnor OCH mäns integritet och inte ta för sig mot folks vilja.

Fast såklart, om man lär folk under 18 år att de har rättigheter så kollapsar väl samhället?

Varför ska bögar få gifta sig?

Förändring. Förändring är läskigt, även för mig som är en vän av förändring. Det man har, det vet man vad det är och om man ändrar vet man aldrig vad slutresultatet blir. Vissa saker vill man verkligen inte ska förändras. Jag har noterat att när jag nu kan se min pension som en hägring vid horisonten så vill jag gärna att "systemet" ändras mindre - för jag vill casha in pensionen jag betalat för under alla dessa år när den tiden kommer. Så jag förstår folk som är 50+ mer nu, har man byggt sin ekonomi kring en viss förutsättning så vill man inte att folks förbättringsambitioner kommer och raserar detta. Väldigt förståeligt, saker som påverkar en själv vill man helst att man själv ska ha mycket kontroll över.

Så vad har det med bögarna att göra? Varför ska egentligen bögar få gifta sig? Varför ska jag ge dem tillstånd att få gifta sig? Tydligen måste bögarna be mig och alla andra straighta (och homosexuella också...) om tillstånd för att få ingå något slags union som är ett kvitto på att man är ett par och som reglerar hur tillhörigheter ska fördelas om en eller bägge dör.

Jag tycker att den frågan för sällan tas upp i debatten - och jag tror jag vet varför. Frågan som ska tas upp till Fredrik Reinfeldt nu när moderaterna velar är alltså "Varför måste homosexuella be resten av befolkningen om lov för att få gifta sig?".

Vi har en demokrati och vi lever efter den bisarra tolkningen att demokrati innebär majoritetsstyre och att alla frågor kan bli politik. Så om Sverige skulle bestå av 49% bögar och 51% kristdemokrater så skulle homosexualitet kunna vara olagligt eller homoäktenskap bara aldrig bli lagligt.

Nu kommer återkopplingen till förändringsoviljan däruppe: om det som de 49 procenten vill ha (homoäktenskap) inte påverkar det som de 51 procenten vill ha (ett kristet gudsfruktigt samhälle i scenariot med kristdemokraterna) - varför har då de 51 procenten ens en say i frågan?

Alltså, homoäktenskap tycker jag verkar påverka enbart homosexuella och då endast positivt. Alltså bögarna verkar verkligen vilja gifta sig och det kan man ju förstå, bröllop är ju underbara parties med glädje och framtidstro, så det är ju verkligen inte konstigt. Så vi vet att för bögar är äktenskap kul, bra och önskvärt. Men jag, jag som har en röst i ärendet (jag tycker inte ens jag borde få ha det, om det inte framgår...), hur påverkar det mig och i så fall, positivt eller negativt?

Som jag ser det kan jag bara påverkas positivt. Alltså jag har inga vänner som är gay, jag hade en kollega i England som var gay och några bekanta och kompisars kompisar är gay vet jag men nä, jag känner ungefär lika många gay som jag känner muslimer, inte så många. Men om de får gifta sig blir de antingen glada eller inte gnälliga. Ingen av de jag vet om har sprungit runt och grinat men en del gör tydligen det, så om de får gifta sig kommer de sluta gnälla - mindre gnäll är bra för mig. Om de istället för att sluta gnälla bara blir mer glada är det OCKSÅ bra för mig, för glada människor är ju att föredra.

Så varför får inte bögar gifta sig? Jag kan inte identifiera en enda negativ konsekvens för någon och enbart positiva som det berör på riktigt, dvs de homosexuella. Så varför får inte bögar gifta sig, Fredrik? Göran? Jan? Maud?

VARFÖR FÅR INTE BÖGAR GIFTA SIG? är min öppna fråga till Sveriges böghatarlobby? Hur påverkar deras kärlek er negativt så att det absolut inte kan komma på fråga? Kära 39% av DNs läsare, varför ska inte bögarna få gifta sig, vad är riskerna detta innebär för er?

Är det en ekonomisk risk, där ni kommer förlora pensionspengar och hus och hem för att bögarna får kasta ris på varandra på glädjens dag?

Är det en fysisk risk där ni kan riskera att bli mördade om bögbröllop får härja fritt med allt vad det innebär?

En känslomässig risk där ni kan få psykiska men av tanken på två män med vass skäggstubb som kysser varandra på en trapp? Fast kvinnorna som gifter sig, är inte det lite hot bara? Tillåta för lesbiska men inte för män?

En samhällelig risk där helt enkelt alla män, nu när man äntligen får gifta sig med andra män (och samma för kvinnor) lägger ner hela den här pussyjakten och bara bestämmer sig för att gänga sig med en snubbe och bara inte skaffa barn - vilket förstås leder till Sveriges ekonomiska kollaps?

Alltså, vad får du som individ för negativa konsekvenser som leder till att du väljer att säga "Nej, inga äktenskap för män och män och kvinnor och kvinnor, det är för negativt för mig!"?

Jag vill verkligen veta. För jag förstår inte. Och sen, for the record, nej, jag tycker inte att böghatarreligionerna kristendomen och islam och buddhism ska behöva viga bögar i kyrkan, jag menar hatar man en befolkningsgrupp och vill döda dem ska man förstås inte behöva välsigna dem. Bögar får nog nöja sig med att gifta sig borgerligt eller i de kyrkor och med de präster som tycker det är OK - jag är ju emot tvång. Men då får ju Svenska Kyrkan och de muslimska samfunden och buddhisterna spela med öppna kort och säga som det är: vi hatar bögar och man ska antingen bränna dem levande eller förneka dem / fördöma dem.

Då kan marknaden välja, folk kan då välja att antingen på mässa i böghatarkyrkor eller kärlekskyrkor - öppna kort är fantastiskt. Hatarna kommer märka att folk generellt inte vill hata utan vill ha kärleken och glädjen. Hejdå stenåldersreligioner.

Fredrik? Göran? Jan? Maud? Kommentarer? Varför får inte bögar gifta sig för er? Varför står ni ivägen för kärleken?

Medborgare skola icke ha egna idéer eller vilja

I DN kan man idag läsa att en kille som heter Petar inte får byta namn till Peter. Kul.

Man får nämligen inte ändra stavning i sitt namn om det ändrar hur namnet uttalas.

Jag har en lösning till dig, Petar - byt namn till Lars och sen tillbaka till Peter. Klart. För det är väl lagligt att byta till ETT HELT ANNAT NAMN?

Godtycket är stort. Petar och Peter är två olika namn - det är inte som att byta mellan Pheter och Pether eller liknande. Ah, äsch, jag blir bara trött. En vuxen person anses inte i Sverige vara myndig att bestämma över sitt eget förnamn. Föräldrar får inte döpa sina barn till vad de vill och eftersom Skatteverkets databasschema ser ut som det gör får man bara ha ett efternamn som är max 32 tecken långt - kul för spanjorer.

Finns det en namnansvarig på Skatteverket? Du borde säga upp dig. I protest.

Petar, du borde bli rättshaverist och mörda en person på Skatteverket, helst handläggaren. Det är förstås inte kul men om du blev så galen skulle man kanske ändra lagen? Har vi lagar om namn alltså?

Patetiskt.

Belinda verkar faktiskt inte ha förstått

I den här artikeln på alltombarn.se så bekänner Belinda att innan hon fick barn så var hon helt säker på att hon skulle uppfostra dem superkönsneutralt. Ingen Barbie och inget rosa!

De skulle "bannlysas" (förmodligen inte hennes formulering).

Sen fick hon barnet och allt blev svårt. Det finns nämligen andra människor också i samhället och om man avviker så riskerar man att bli utfryst och / eller mördad, så nu köper Belinda Barbie till sin dotter, för hon blir så himla glad.

Dottern klär nu ut sonen till prinsessa när hon vill. Men när klär sonen ut dottern till prins?

Alltså Belinda verkar ha missuppfattat hela debatten och syftet. Men inte helt, för hon har fått en ny respekt för sin dotter, att dottern själv vill utforska olika roller.

Och det är det som är det könsneutrala, Belinda. Att man inte programmerar in olika beteenden baserat på kön, att man måste ha rosa klänningar, att man automagiskt får Barbie. Hon rationaliserar sina köp av Barbie också med "Numera tycker hon att det känns taskigt att avfärda flickors kultur på det sättet. Det är som att säga att tjejers kultur är mindre bra än pojkars, menar hon."

Men Belinda? Jag fattar inte? Skulle du försöka vara lite könsrollsneutral och modern eller bara försöka förneka en aspekt av verkligheten inför ditt barn och uppfostra henne som en pojke? Verkligheten är ju inte "neutral", poängen med det här är ju att barnet kanske hittar sin egen roll som barnet själv vill spela.

Alltså... jag kanske inte gör mig själv förstådd men av artikeln verkar det som om Belindas förberedelser bestod i att läsa Aftonbladet. Punkt. Hon kanske borde ha researchat vad hon själv ville intyda i betydelsen "könsneutralt" - hennes betydelse verkar ha varit just att nedvärdera kvinnlig kultur, men det får ju stå för henne. Könsneutralt innebär, tycker jag då, att man inte begränsar barnet baserat på kön eller tvingar in barnet i en roll. Rosa och blått är två symboler för det (som är nyare än du tror...) med dopklänningar etc.

Det är lite som att tänka sig en AIK-supporter uppfostra sitt barn att välja själv istället för aktiv hjärntvätt (som de flesta fotbollssupportrar ägnar sig åt) till att älska sitt lag och senare bli huligan. Att inte frukta att barnet inte är som en själv, inte tycker som en själv och kanske inte tolkar sin manlighet på samma sätt som en själv.

Men man gör nog bäst som man själv vill.

Rektorn som skapar rasism

Nu har det hänt igen. Jag trodde PK-idiotin dog ut på 90-talet men nu, 15 år efter kränkningen vi blev utsatta för i Botvidsgymnasiet så tar en rektor och sätter på sig idiotmössan.

En rektor har förbjudit elever att ha på sig landslagströjor på skolfotot. Skälet?

"Den som ser fotot kan betrakta det som en politisk manifestation".

Det är klart att den som ser fotot kan betrakta det så. Om han är lika dum i huvudet som rektorn på skolan, Pär Blondell. Han skyddar alltså någon annan, helt okänd person som inte finns, från att uppleva något som inte är en politisk manifestation som just en politisk manifestation för att..?

Det är ju den frågan som kvarstår, om nu nåt egghead får för sig att svenska fotbollslandslagets tröjor är representativa för rasism och främlingsfientlighet... hur gör vi då när det är fotbolls-VM? Tror och anser denna rektor på fullt allvar att kopplingen kan göras?

Eller är han bara rädd att det ska bli muslimska kravaller för att profeten inte hyllas på varje bild?

Mitt svar är ja. Det här är en PK-skraj rektor utan ryggrad. Han vill i förväg förhindra konfrontationer och kravaller - se det här citatet ur artikeln:
"Men beslutet var lätt att fatta, tycker Blondell, inte minst för pojkarnas egen skull. När skolkatalogen sprids i Malmöområdet skulle rykten enligt rektorn annars kunna gå om 'rasisterna från Klagshamn' fastän det inte alls var så tonåringarna själva menade."

Jag skulle vilja läsa citaten som det där stycket i artikeln var baserat på. Han ser en händelsekedja där "skolkatalogen sprids" i Malmöområdet som är tätt på invandrare och att dessa muslimer direkt skulle uppfatta förekomsten av svenska landslagets tröjor som en politisk manifestation.

Inser rektorn att han själv är rasist och att det han gjort är direkt farligt för integration etc?

Han har tillfredsställt önskningar från människor som inget önskat - invandrarna / muslimerna. De har inte protesterat, de har inte startat upplopp, ingenting. Ändå är det de han tar hänsyn till, fast han säger att det är pojkarna han tänker på - vilket är helt falskt. Han tänker på sig själv och sin position när pöbeln av bindgalna muslimer kommer och kräver ursäkter för skymferna mot profeten.

Men varför skulle muslimer eller någon börja prata om rasisterna från den här skolan - om de inte är rasister? Om de har fotbollslandslagströjor på sig? Jag får inte ihop det. Är invandrarbefolkningen i Malmö så dum att de tolkar alla svenska företeelser som rasism (jag tvivlar stenhårt på det) eller är det PK-maffian som representerar dumheten här?

Att ha på sig en fotbollströja kan tolkas som en politisk manifestation. Eller som att man gillar svenska landslaget. Vilket verkar troligast?

Och nu till den stora faran. Jag har skrivit om det förr: jag fick inte sjunga nationalsången på avslutningen i gymnasiet. Det förbjöd en studierektor med invandrarbakgrund. Detta i Botvidsgymnasiet där invandrartätheten var hög. Avslutningen var istället i full multikulti-mode, fast såklart utan svenska förtecken (eventuellt sjöngs det några andra sånger, jag minns inte, som hade med Sverige att göra) för av nån anledning var det jättefarligt då. Vi protesterade som man ska protestera - vi sjöng nationalsången ändå. Det är en av de sjukaste upplevelser jag har varit med om.

Några år senare läste jag Mustafa Cans reportage i DN om Sverigedemokraterna inför valet nåt år (när har vi val egentligen? minns ju ingenting... 2002?). Han intervjuade då Sverigedemokraternas vice ordförande och frågade honom varför han sökte sig till Sverigedemokraterna. Svaret var att han blivit förbjuden att sjunga nationalsången på avslutningen i skolan.

Att förbjuda nationalsången, flagga och nu fotbollströjorna är förtryck. Förtryck för att blidka en folkgrupp (som inte bett om att bli blidkad utan nog för sin talan bäst själva) framför en annan. Invandrarnas känslor blir viktigare än svenskens känslor och upplevelser. Att få ha sin nationella identitet blir oviktigt - men samtidigt ska alla invandrare studera hemspråk för att behålla sin nationell identitet.

Förstår ni vart jag vill komma? I sin idiotiska iver att "stävja rasism" och "skydda" de här pojkarna så har han skapat mer rasism och mer motsättningar. Ingen invandrare har uttalat sig i fallet, de enda som nämns i artikeln är svenskar. De enda som kommer slå på trumman om det här är Sverigedemokraterna och ND - för nu har man ytterligare ett bevis på att syftet med det mångkulturella samhället är att kväva allt svenskt.

Själv tror jag ju inte på rektorns bullshit - han är helt enkelt rasist själv och paranoid över det och tror att alla invandrare letar efter svepskäl att få attackera och köra ett par fina upplopp på hans skola. Så för säkerhets skull körde han det här racet för att blidka någon... som inte bett om att bli blidkad.

Hur många nya medlemmar kommer ND och SD få de närmaste dagarna? Bra jobbat, din jävla idiot.

Om det enda problemet vi hade med främlingsfientlighet och liknande i Sverige var att man hade landslagströjor på skolkatalogerna, då skulle vi vara klara. Precis som om ifall det värsta problemet vi hade för personer med afrikanskt ursprung i Sverige var nyutgåvan av Tintin i Kongo. Vi skulle helt enkelt inte behöva göra nåt mer.

Men såklart, bägge är viktiga problem, låtom oss ägna oss åt serietidningar och tröjor, det är det stora problemet vi har nu.

Både för och emot

Det känns ju naturligt att folk som dömts till våldtäkt inte ska sitta och masturbera till porr hela dagarna, men kan man komma åt det med lösa och svävande formuleringar?

"Nu lägger regeringen fram ett omarbetat förslag om att interner inte ska få tillgång till "extrema tidskrifter" som ger "näring åt destruktivt beteende"."

Vad är en extrem tidskrift? Om många människor läser den, hur extrem är den? Ska man få tillgång till politiska tidskrifter i fängelset? SDs partiprogram (jag säger inte att det när destruktivt beteende, det räcker med om någon tycker det)?

Vad sägs om det kommunistiska manifestet av Karl Marx? Hur många har kommunisterna mördat nu, det är ju rätt destruktivt? 100 miljoner?

Som andra påpekat, om porr är farligt för de berörda och det när ett "destruktivt beteende", vad gör det med alla andra då? Får de titta på hemska skräckfilmer utan inslag av porr men med våld?

Vilka rättigheter ska man ha i fängelset egentligen? Vissa anser inga alls, andra anser att man ska ha samma som utanför - enda skillnaden är att man inte är fri.

Jag anser att man ska ifrågasätta konceptet fängelse helt. Fotboja!

Jag menar att endast de som bevisligen är farliga för andra är någon idé att ha i fängelse, alla andra ska vara i samhället och arbeta och betala skatt.

Och folk som slår andra på käften på fyllan ska inte få dricka sprit.

Mycket bättre att tänka sig en gradvis inskränkning av oskötsamma individers friheter över tid än att slå med trumman direkt. Då kan man ge individen fler friheter som alltså kan tas ifrån densamme om den missbrukar sagda rättigheter. Såsom rätten att dricka alkohol, använda cannabis, eller svamp eller LSD eller ecstasy eller tobak eller eller (jag nämner inte heroin så försök inte ens) och så vidare.

Det går att jämföra med bilkörning: alla har rätt, om de klarar grundläggande prov, att köra bil. Om man missköter sitt bilkörande tas man ifrån rätten att köra bil, man blir inte kastad i fängelse, det vore helt absurt. Detta kan appliceras på så mycket i samhället. Feta skulle kunna fråntas rätten att sköta sin kosthållning själva... well, OK, det blir mycket regler att hålla reda på.

Åter till frågan om porren i fängelset. Jag tycker formuleringen låter vag enligt det DN rapporterat. Extrem tidskrift som ger näring åt destruktivt beteende, det låter som vi måste stoppa detta i hela samhället ju! Och det vill vi väl inte, då inskränker vi ju yttrandefriheten - eller är det något vi också vill?

En cannabisfestival skulle vara fredlig

Polisen i Malmö får frågan om en festival någonsin kan vara fredlig.

Polisen svarar såklart nej: "Svar nej. Jag är kanske pessimist, men jag tror inte det. Folks hämningar släpper när de kommer ut på festival".

Till att börja med, mr Cop, så släpper inte hämningarna för att folk är på festival och att hämningarna släpper betyder inte att man måste slåss. Jag tror spriten kan ha en del i det här, vad tror du?

När ska någon hoppa på mitt förslag om att folk som hamnar i bråk på fyllan inte får dricka alkohol på först ett år, sen andra gången två år och slutligen aldrig mer i hela sitt liv? Då skulle alla som dricker måttligt och inte är våldsamma (för alla blir inte våldsamma och slår andra på fyllan) kunna leva i frihet och härlighet. De som dricker sig dumma får en respit där staten säger "du får inte dricka på ett år" - en ung människa kan utvecklas rätt mycket på ett år utan alkohol och det kan ju vara välgörande.

Sen, en typ av festival som skulle vara helt fredlig skulle ju t.ex. vara en cannabisfestival. Uppsala Reggaefestival uppmärksammas ofta för att folk röker på mycket där - men även polisen i Uppsala har uttalat sig om att de anser att ja, det är ett problem (eftersom staten har definierat det i lag som ett problem oavsett hur verkligheten ser ut) men de som röker på festivalen ju åtminstone inte slår ner varandra.

När ska vi legalisera cannabis och sluta låtsas som att det är det farligaste som finns på jorden? Larv.

Ge alternativet på en festival och du kommer notera att de pårökta är glada och trevliga mot varandra, alternativt lugna och tillbakalutade emedan de spritade fortsätter sitt gapande och bråkande.

Tänk er en fotbollssupporterkultur baserad på cannabis istället för alkohol? Peace love and understanding skulle vara resultatet, ingen orkar springa in på en plan mitt i ett cannabisrus. Däremot under ett alkoholrus.

Legalisera cannabis, mina vänner. Intäkter för staten och mindre bråk och våld på våra festivaler. Samt förstås minskade utgifter till polisen, det måste ju ligga i allas intresse?

Uääck!

Vad kan jag göra för att stoppa omskärelserna av flickor i afrikanska länder såsom Egypten? Jag vill inte att nån ska utsättas för detta och jag klarar knappt av att läsa om det. Vad ska jag göra?

Vad kan man göra?

Jag är mycket för åtgärder som gör att något händer nu, både jag och en kompis diskuterade detta, den brist på demokrati / förmåga att göra sig hörd som finns i vårt land - något som förmodligen är än värre i Egypten. Men att skänka pengar till en korrupt välgörenhetsorganisation som lyckas nå tio flickor, det känns så futtigt. Vi räddar tio och tiotusen får sina kön förstörda - vad kan jag göra för att det ska upphöra nu?

Måste vi carpetbomba hela Egypten för sin vidriga sedvänja? I DN-artikeln framgår vidrigheten och hjärntvätten tydligt, det räcker inte med en lag. Skolorna, staten, TV, alla måste köra en enorm propagandakampanj med stöd av alla religiösa ledare där man fördömer sedvänja och förklarar att den som skär i någons kön går satans ärenden. Och hur troligt är det att det här händer?

Grundproblemet är att man inte respekterar individen och individens rätt till sin kropp. Samma problem finns i Sverige, vi saknar också ett starkt stöd för individen och individens rätt att göra vad den vill med sin kropp i vuxen ålder. Efter 18 får man naturligtvis förstöra sitt kön om man vill.

I Sverige påstår vi oss vara civiliserade men tillåter omskärelse av pojkar. Det enda könet värt att skydda är kvinnans - något jag aldrig kan ställa upp på.

Men vad kan jag göra? Jag går ur naturskyddsföreningen och går med i någon annan välgörenhetsgrej om jag kan bidra på något sätt för att stoppa detta problem. Den organisationen måste dock vara helt oreligiös, jag tänker aldrig stödja religiösa organisationer för jag kan inte veta att de inte samtidigt missionerar. För även om jag vill rädda alla så måste jag erkänna att om man räddar tio, då har man lyckats med någonting.

Fyfan. Fuck you egyptiska föräldrar. Skär ni i era barns kön är ni inget annat än avskräde som kan dö imorgon utan att jag skulle fälla en enda tår. Ni har inget att skylla på, alla människor måste vara redo att ställa sig upp och säga nej till traditioner som går emot mänsklighet, empati och kärlek. Hur kan mödrarna utsätta sina döttrar för detta? Hur kan fäderna göra så?

Ger Sverige bidrag i någon form till Egypten? Sluta genast. Innan egyptiska staten slutat tortera sina medborgare i fängelserna, öppnat för yttrandefrihet och fria val så ska de inte få en spänn av mina skattepengar. Och de måste skydda sina kvinnor.