2008-09-12

UFC 88 analys och resultat

Jag gillar när det man inte väntar sig händer. Som t.ex. när en knockout-artist blir knockad själv, som i helgen.

Chuck måste förändra någonting, han kan inte statiskt gå runt och försöka sätta ett slag i hopp om att knocka sin motståndare - trodde han verkligen att Rashad skulle vara lika dum som alla andra brottare han mött och ta ner honom?

Man kan konstatera att hela min förutsägelse om matchen var korrekt... förutom att Rashad faktiskt KUNDE boxas med Chuck, framför allt för att Chuck inte valde att boxas. Han hade ingen jabb, slog inte kombinationer och hade ingen gard. Rashad valde att analysera Chucks timing och sen kontra i perfekt läge. Chuck försökte med en uppercut utan att skydda sig alls, Rashad kontrade med en perfekt överhand. Pang, godnatt!

Vad gör Chuck nu? Rashad har fått en titelmatch, den 27:e December kommer han med största sannolikhet få möta Forrest Griffin om LHW-titeln, hans framtid är utstakad. Den matchen blir riktigt intressant, jag hävdar fortfarande att Rashad inte är all that - hans exekvering och hantering av Chuck visar dock att han kan anpassa sitt gem för en specifik motståndare. Chuck däremot har en mer tveksam framtid. Vem ska han möta och varför? Kanske en rematch med Keith Jardine? Men varför ska Keith ta den matchen? Det här är en fråga som är uppe i luften.

Jag hade hursomhelst fel och är nu 0-1 för denna gala.

Jag hade såklart fel även när det gällde Matt Hamill och Rich Franklin. Det var nog mest att jag hoppades att Rich (vilket är konstigt då jag gillar Rich) skulle få spö i något slags brutalt spektakel. Istället vinner Rich på TKO efter att ha givit Matt en rejäl leverspark. Matt Hamill försökte, på riktigt, en nedtagning under hela matchen. Alla var förvirrade, även hans tränare. Förmodligen tänkte han bara onda dövtankar under hela matchen. Jag är 0-2, tack för ingenting, Matt.

Karo Parisyan fick inte gå nån match då han skadade sig innan galan. Sucky.

Dan Henderson levererar på min förutsägelse. Jag hade rätt på alla punkter vad gällde hur matchen skulle utspela sig - förutom det faktum att Palhares bidrog med några capoeirasparkar. Jag vill just nu inget hellre än att någon använder en sån spark och vinner på den. Jag är 1-2 denna gala!

Glädjen varade inte så länge - Martin Kampmann mötte Nathan Marquardt och blev fullkomligt mördad. Nathan satte en huvudspark och efter det var det bara han som var kvar i matchen. Kampmann hade ingenting att sätta emot och jag ser en flytt nedåt till 170 lbs i hans framtid. Det som imponerade med Marquardts match var att han då Kampmann såg skadad ut inte blev galen och vevade utan han siktade och träffade, siktade och träffade. Påminde en del om... Anderson Silva. Mot Nathan Marquardt. Samma taktik - träffa med ett slag, sen vevar man inte utan man ser till att träffa ordentligt med sina slag. Jag är 1-3 denna gala. Fuck the Danish.

Tim Boetsch levererade lite glädje. Dels bästa walk-in-musiken (Conan the Barbarian-temat) och avslut på det sätt jag förutsåg, TKO i första ronden pang. Jag är 2-3.

Sen når jag slutligen .500 med hjälp av Jason McDonald då han stryper ut Jason Lambert i andra ronden. Amazing. Lambert såg inte bra ut - förutom en giljotin med tio sekunder kvar av första ronden. Lambert kan få en match till i UFC tycker jag, det här var ju hans första på 185 lbs. Jag avslutar med att vara 3-3 och då tippade jag alltså inte matcherna med Matt Brown och Kurt Pellegrino. De var kvalitativa och värda att se...

Nu väntar vi bara på UFC 89 - Bisping vs Leben, oh yeah!

Bortgjord... eventuellt?

Igår morse så gick jag upp från tvärbanan på väg med jobbet med en irriterande snorighet i näsan. När jag har en irriterande snorighet brukar jag ibland göra en vasaloppssnytning, detta eftersom jag absolut aldrig tänker springa omkring med några jävla näsdukar i fickan (säger jag nu - skillnad blir det sen när jag får barn...). En vasaloppssnytning är helt enkelt att man fräser där man står, med kraft för att inte få allt snor i skägget (vilket förstås är mer vasalopp än nånting annat) och sen går man about one's business. Sen torkar man sig med the back of the hand och sen stoppar man handen i fickan och låtsas som ingenting. Bra i alla lägen för alla att kunna.

Max tio sekunder efter att jag gjort det kommer en kollega upp bakom mig och tar tag i mig och säger "Hej!". Skönt. Hon gjorde ingen notis om detta så jag hoppas att hon inte märkte något - det finns inget farligare än att sticka ut på jobbet.

Livslärdom.

Jag förutspår... en förlust på knock för Ken Shamrock

En sham är en scam är en bluff. Ken Shamrock är INTE en bluff, sett över hela sin karriär, att påstå det vore verkligen en förolämpning mot "the Worlds Most Dangerous Man". Ken var en pionjär i MMA-historiens början och om man lyssnar på honom när han inte försöker sälja en match med sig själv så kan han faktiskt ha genomtänkta saker att säga. Jag har hört honom kommentera matcher kompetent och jag har hört honom berätta väldigt intressanta saker om den första UFC-galan för väldigt länge sedan. Ingen dålig kille så. Men sist han vann en match var fyra år och sex matcher sedan - mot Kimo Leopoldo, en man som själv är ganska överspelad som fighter.

Sedan dess har Ken helt enkelt ställt upp på matcher som han fått baserat på sitt namn och sin legend, en legend som blir mer och mer kantstött för varje patetiskt försök av Ken att skylla sina förluster på något annat än det faktum att han förlorat.

Efter Kimo-matchen gick han en match mot Rich Franklin. Hans beteende i den matchen har diskuterats non-stop sedan dess och frågan på allas läppar är helt enkelt "Var matchen uppgjord?". Möjligt är, som spekulerats länge, att fighters helt enkelt bettar på sin egen förlust och lägger sig eftersom deras lön och vinstbonus är för liten i förhållande till vinsten om underdogen vinner. Hur som helst, i matchen gör Ken en fantastisk bakåtvolt / halkning och slutar sen med att försvara sig mot Rich med ansiktet och förlorar sen på TKO. Jag tror faktiskt att Ken då inte smutsade ner sig själv med skitsnack om att han inte var knockad... alltid nåt.

Fast Forward.

I Pride möter Ken en annan legendar som verkligen borde sluta, Kazushi Sakuraba, och blir knockad och faller genom repen. För att citera hans styvbror Frank: "Allt jag ser är en man som sover mellan repen och om jag var den mannen skulle jag vilja att domaren bröt matchen". Här hade dock Ken ingen stolthet utan gnällde för full kraft på wrestlingmanér om att allt var uppgjort. Sakuraba är inte bäst i världen, nej, men Ken blev knockad åtminstone för en sekund.

Sen bajsar Ken på allas kollektiva hjärnor med att först bli knockad med armbågar av Tito Ortiz efter 1:18 i deras rematch (den första matchen var faktiskt BADASS) och hävdar sen att det var en taktik. Taktiken bestod alltså i att ta Titos armbågar mot ansiktet och låtsas bli knockad.

Efter gnäll från alla inblandade (utom Tito som gärna spöade Ken en gång till) så blev det en rematch. Fantastiskt. 2:23 in i första knockar Tito Ken på exakt samma sätt, minus armbågar för tydlighetens skull och Ken gnäller inte. Skönt.

Sen får Kenny en match mot Robert "Buzz" Berry i Cage Rage och åstadkommer ingenting tills ett ganska klent slag sänker honom. Jag har tittat på knocken flera gånger och jag SER INTE hur det slaget kan vara hårdare än andra han får och hur han kan knockas av det. Patetiskt. Det kan dock vara så att slaget helt enkelt träffade rätt, jag ser det bara inte.

Jag spekulerar i att Ken helt enkelt lägger sig. Han försöker inte på riktigt.

Vad är då det kommande kapitlet i Kens saga? Jo, han ska möta Kimbo Slice den fjärde oktober. Fantastic. Det är en name fight, jag tycker det är helt logiskt att ta Ken och sälja matchen med honom för CBS men... det är meningslöst rent sportsligt. Ken kommer förlora. Ken har nu börjat sin bullshitstorm med uttalanden som:

“That is absolutely what this (fight) is. I’m absolutely taking it as an insult, and I’m going to smash it back in their face. All I’ve got to say is that I apologize for my last couple of performances. I have no excuses. On October 4, I will shut everybody up and make amends for those [defeats] by putting Kimbo’s lights out. When you fight a guy like Kimbo, experience is irrelevant. I’m not walking in thinking I’m smarter than him or that I’m going to outskill him. I’m going back to the old Ken Shamrock. I’m going to beat you down and ask questions later. I don’t respect his power. The only time he’s knocked anyone out is when they were tired. At this point, I have no respect for him at all. I’m going in there to whip his ass.”


Till att börja med är påståendet om att Kimbo bara knockat trötta människor falskt. James Thompson har en väldigt tuff haka - oavsett vad man tycker om hans förmåga att slåss, han blir helt enkelt gradvis mer utvecklingsstörd över en matchs tid och med mängden slag han får. Matchen mellan Kimbo och James kan anses ha brutits för tidigt. Kimbos andra matcher har avslutats inom totalt en minut. Påstår Ken att Tank och Bo blev trötta på sammanlagt sextio sekunder?

För det andra är det bara wrestlinghype. Ken kommer ramla tidigt. Det kommer vara pinsamt. Sen kommer han snacka skit efteråt. Vinner han och stänger min trut... då blir jag imponerad. Men precis som Heath Herring fungerar inte snacket om att han förändrat sig, blivit bättre etc i all evighet.

Gå i pension Ken. Behåll en gnutta av din värdighet. Alternativt så får du gärna bjuda på en rejäl kamp den fjärde oktober, då kommer jag respektera det. Men sluta med det bullshit och gör det du ska i buren istället.

2008-09-05

Brock Lesnar vs Randy Coutoure i November

När UFC skulle ha sitt konferenstelefonsamtal häromdagen för att göra ett "major announcement" så ryktades det på Internet att inget annat än Randys återkomst skulle avslöjas. För en gångs skull visade det sig att ryktesspridarna hade hört rätt, dock var det så att konferensen sköts upp en timme eftersom man hamnade i bryderier om kontraktsdetaljer fem i tolv. Tre i ett så skrev Randy slutligen på för tre matcher (han hade två kvar på förra kontraktet) och den första av dessa blir mot Brock Lesnar i November.

Äntligen har MMA-världen fått sin snackis igen. Jag trodde inte Randy skulle återvända, eller vara välkommen men jag trodde heller inte att Randy skulle kunna slippa undan boaormen som är det amerikanska rättssystemet. Han ruttnade och valde att utkämpa sin kamp i åtthörningen istället för i rättssalen. Jag tycker nog han valt rätt - givet förutsättningarna. UFC ska försöka göra allt i sin makt för att få till en match mot Fedor, en match vi alltså kan få se nästa år, i UFC.

Men vad händer om Randy förlorar?

Då får vi se Brock Lesnar mot Fedor. Det kommer vara obehagligt.

Hur som helst. Vad tycker jag om matchen?

Jag älskar den här matchen. Det kommer bli en av de mest hypade och uppmärksammade matcherna i UFCs historia och jag tror den kan slå Tito vs Chuck 2 i antal tittare på PPV. Randy är stor, enormt populär och framför allt populär hos mainstreammedia. Han är verkligen något av en Golden Boy. Brock Lesnar har massvis med WWE-fans - vilket förstås är bisarrt, hur får man fans för att göra något som egentligen inte kräver något? Den analysen är förstås felaktig, tittar man på wrestling inser man ju att de är stora showmän med goda akrobatiska förmågor. Men deras prestationer är det en manusförfattare till - en organisation som heter Elite XC brukar hänvisa till sin expertkommentator Bill Goldbergs "record" (han är typ 100-5-3 - på låtsas) i samma anda som de pratar om riktiga fighters record... skillnaden är bara att en fighter inte vet i förväg vad hans record kommer vara i efterhand.

Det sagt... Brock Lesnar har meriter på riktigt. Han brottades på collegenivå och hade ett record mot människor som inte ville förlora på 106-5, det är inte fy skam det. I MMA är hans meritlista framför allt kort. En vinst mot en tomatburk vid namn Min Soo Kim (från Sydkorea), en förlust mot Frank Mir och så slutligen en dominant seger över Heath Herring nu på senaste UFC-galan. Av dessa meriter är det svårt att dra långtgående slutsatser... jag har dock sett alla tre matcherna (det var tungt att lida sig igen K1 Dynamite...) och man kan konstatera, bland annat, att Brock Lesnar är ett monster. Ett stort, smidigt monster. En annan sak man vet om Brock är att han tar det här med MMA på allvar och att han tränar på allvar.

Mot både Heath Herring och Frank Mir visade han upp en helt förtrollande smidighet och explosivitet som får Tim Sylvia att verka som om han har reumatism. En gigantisk, snabb, smidig och stark tungviktare... oooh.

Så... what about Randy? Skillnaden mellan Randy och Lesnars tidigare motstånd är bland annat:

1. Han är inte en tomatburk som är askass (Kim)
2. Han är inte en fighter vars taktik mot bättre fighters är att sköldpadda i tre ronder (Herring)
3. Han har inte krockat med en motorcykel i 150 km / h och brutit lårbenet och rekonstruerat hela sin underkropp (Mir)

Kom också ihåg att Lesnar förlorade mot Mir.

Randy kommer inte få en högernäve i ansiktet 30 sekunder in i matchen. Det kommer helt enkelt inte hända. Randy kan faktiskt boxas. Vad som KAN hända är att Brock sätter upp en takedown med en kombination, skjuter in och helt enkelt vräker Randy tvärs över hela buren rakt in i väggen och sen tar position och kör gnp. I fem ronder. Randy på ryggen mot större motstånd - inte hans favoritmotstånd. Mot större tungviktare som Ricco Rodriguez och Josh Barnett gick det inte alls vägen - det var dock sex år sen. Jag skulle tro att Randy faktiskt HAR tränat på rygg och att han HAR tränat massvis med submissions. Det är nämligen inte helt osannolikt att han faktiskt sätter en, Brock kanske tränar submissionförsvar hela dagarna men det känns som den bästa chansen man har. Herring lyckades inte, jag har dock svårt att komma på vad Herring egentligen försökte i den där matchen.

Hur bra är Lesnar på att försvara en inside trip? Jag tror Randy vid något tillfälle kommer försöka med att slå en 1-2-kombination, gå in och ta kroppslås och sen fälla Lesnar bakåt. Vad som sen händer... det kan inte vara lätt att hålla ner en kille som väger minst 20 kilo mer än en själv och bara består av ben och muskler. Risken finns också att Lesnar bara musklar och ramlar över Randy och då är Randy på en dålig plats.

Innan Randy gör något av det här tror jag dock att han helt enkelt kommer boxas och köra nedtagningsförsvar, som första plan. Om han kan försvara Brocks nedtagningar och inte blir träffad själv (Tim kunde inte träffa Randy och jag tror inte Brocks boxning är bättre än Tims) så finns det ingen anledning att göra något annat.

En annan faktor man kan glömma bort i den här diskussionen är att Brock hittills inte spräckt en läpp. Hans näsa har inte brutits. Han har inte fått en hård spark på insidan av låret. Han har inte fått ett jack i ögonbrynet. Han har helt enkelt inte pushats överhuvudtaget och jag tror att vi måste avvakta och se vad som händer när han blir pushad. När Randy sätter en höger i näsan, det är helt enkelt inte roligt. Men tycker Brock att det är roligt?

Om Brock klarar sig i två ronder, kan han då börja trötta ut Randy? Det är ganska så jobbigt att hantera en människa som väger 20 kg mer än en själv och vill skada en - Randy är dock uthållig som få.

Frågorna är oändligt många och äntligen har vi den där matchen där det helt enkelt bara regnar frågor som vi måste diskutera i evighet innan vi ser matchen. It is fantastic! Jag ser fram emot den. Väldigt mycket. Detta är MMAs guldålder och vi lever mitt i den - eller kan det bara bli bättre?

2008-09-02

UFC 88 förhandstitt och tips

Oh yeah, fight time is upon us again, rejoice! Den här gången är det dags för matchen som inte blev av, nämligen Chuck Liddell vs Rashad Evans. Sen är det som vanligt en hel del intressanta matcher på tapeten som man nästan inte kan vänta på att få sätta tänderna i!

Chuck Liddell Vs. Rashad Evans

Jag gillar Chuck i den här matchen och jag har valt att ogilla Rashad Evans. Chuck är lätt att gilla eftersom hans matcher antingen slutar med att han knockar någon (7 av hans 10 senaste) eller med att han blir knockad (1 av 10) eller så är de slutligen fullständiga krig där man fruktar för folks liv och hälsa som t.ex. mot Wanderlei Silva senast. Jämför man detta med Rashad så ser man att hans matcher slutat innan full tid vid endast tre tillfällen av hans senaste tio. Tur för honom att han åtminstone vann majoriteten av alla dessa vansinnigt tråkiga matcher. En tur som kommer vända...

Jag tror nämligen att Chuck kommer vinna. Han kommer dessutom vinna på KO och det kommer ske i första ronden. Ja, Rashad har inte blivit knockad tidigare... men nej, det spelar ingen roll för han har inte mött någon som kunde ha gjort det mot honom till att börja med. I MMA, som i många andra sporter, är det ofta frågan om magnituder - Chuck är bättre striker än alla Rashads tidigare motståndare, men det är inte bara så att han är en nivå bättre eller att utvecklingen är linjär. Chuck är magnituder bättre, han slår hårdare, snabbare och från fler konstiga vinklar än någon annan i spelet. Lägg till att Chuck svårligen kan tas ner och hållas nere och att Rashad inte imponerar stående. Äh, jag säger det igen, Chuck på KO i första ronden.

Jag ser att matchen kommer börja på fötterna. Rashad kommer tro att han kan boxas med Chuck, sen upptäcker han att så inte är fallet och försöker sig på en nedtagning varpå Chuck paddlar baklänges och får in ett slag som spräcker orbitalbenet på Rashad. Rashad faller ihop och Chuck springer baklänges och ser galen ut.

Vinnaren av den här matchen kommer förmodligen bli näste man till rakning i lätt tungvikt och får möta Forrest Griffin vid nyår. Alternativt ser jag eventuellt att om Rashad vinner så får han möta vinnaren av Lyoto Machida - Thiago Silva om en titelmatch. Allt för att UFC ska få en möjlighet att eliminera de tråkigaste killarna. Chuck får en title shot direkt eftersom matchen Griffin - Liddell kan komma att bli den mest sedda och framgångsrika matchen i MMA-historien.

Rich Franklin Vs. Matt Hamill

Vem gillar man egentligen mest av en kristen tvillingbror till Ace Ventura och en döv brottare som inte kan höra när domaren skriker "STOOOOPP!" i matcherna? Jag gillar bägge. Rich Franklin går här upp i vikt till 205 lbs eftersom staden 185 lbs var för liten för honom och Anderson Silva att befinna sig i samtidigt. Ace kan nog slå de flesta på 185 lbs men kan i dagsläget absolut inte slå Anderson Silva. Det har han gemensamt med resten av universum, ingen kan slå Anderson Silva. Så det här är en manöver för att Rich överhuvudtaget ska ha ett existensberättigande. Matt Hamill får här sin första riktigt stora match och vinner han denna kan han få nåt riktigt att bita i nästa gång.

Jag tror Matt Hamill kommer vinna. Rich är inte "slut", vad det nu egentligen innebär, men han är inte heller framtiden. Matt saknar i princip helt respekt eftersom han vare sig kan höra eller förstå ordet "respekt", något som gör honom livsfarlig i oktagonen. En del påstår att Matt inte imponerat i sina senaste matcher - sist jag kollade hade han dock vunnit alla utom en - som många dessutom anser att han vann! Man ska då alltså minnas att han är döv, började träna MMA för något år sedan och så vidare. Hur som helst, han har nästan ingen erfarenhet om man jämför med Rich Franklin och på papperet borde Rich Franklin vinna denna match. Men Bisping borde också ha mördat Hamill, Boetsch borde ha mördat Hamill... jag tror på den här killen!

Om vinnaren är Matt Hamill kommer han börja bli ett namn. Han kommer få ett svårare motstånd eller åtminstone mer känt motstånd på vägen mot den första titelmatchen med en döv person. Om vinnaren heter Rich Franklin så vet jag inte riktigt. Vad är poängen med att han går upp en viktklass? Ska han slåss mot Chuck Liddell i framtiden eller? Möta Wanderlei Silva? Rich Franklin är rätt klämd nu. Han har inget att göra på 185 lbs och på 205 lbs är det fullt med gigantiska 205:or som inget hellre vill än att knäa in näsbenet på honom.

Matchen kommer börja med att Rich Franklin boxas med Matt och de gå runt varandra lite. Vid något tillfälle kommer de hamna i clinch mot buren och då kommer Rich titta på klockan i panik eftersom hans hjärna tolkar situationen som att han slåss mot Anderson Silva. Matt kommer då ragdollslänga Rich på marken (lite som Boetsch vs Heath) och sen ylandes börja slå honom i ansiktet samtidigt som han skriker "I AM A PERSON, I AM A PERSON!". Sen bryter domaren och Rich blir Bibelförsäljare.

Karo Parisyan Vs. Yoshiyuki Yoshida

Yoshiyuki är en kille att ha koll på - men jag gillar nog Karo "Kvinnohatare" Parisyan mer. Han har försett mig med underhållande matcher och jag gillar hans stil. Han har svårt att avsluta folk men om man ska se 15 minuter fighting med någon så väljer jag helst Karo, även fast han inte tycker att tjejer ska köra MMA eftersom de är söta och har smink. Jag menar... det har ju väldigt lite med hans kompentens i ringen att göra.

Det svåra här är att avgöra vem som vinner. Bägge är duktiga judokas där jag dock tror att Karo har mött det svårare motståndet i sin karriär. Jag tror Karo har tränat på alla rätta sätt sen sin förra match (förlust mot Thiago Alves) och att han har den energi och kraft som krävs för att "put the heat on" Yoshida. Jag tror Karo vinner på unanimous decision.

Det här är det svåra. Om Karo vinner så har han ändå väldigt långt kvar till en titelmatch, en titelmatch han hade klar för några år sen men som han missade på grund av en skada. På de två åren har otroligt mycket hänt och 170 lbs-klassen i UFC är otroligt full av duktiga fighters. En vinst är helt nödvändig för att vara aktuell i det snacket. För Yoshiyuki är det här en fantastisk möjlighet att göra sig ett namn på bekostnad av Karo. Vinst här och han kanske är tre matcher från en titelmatch. Nästa motstånd skulle kunna bli Jon Fitch t.ex. En förlust är dessutom värre för Karo än för Yoshiyuki.

Någon kommer göra en perfekt uchi-mata och... jag har faktiskt ingen möjlighet att föreställa mig hur den här matchen kommer utspela sig. Jag tror det kan bli fight of the night, om jag ska vara ärlig!

Dan Henderson Vs. Rousimar Palhares

Palhares är ytterligare en klassisk BJJ-kille som kommit in i UFC och vunnit submission of the night-bonusen. Jag är otroligt svag för de här snubbarna som har ett riktigt bra markspel och som kan gå från en submission till en annan om första försöket misslyckas. Å andra sidan är Dan Henderson alltid Dan Henderson. Han har bjudit på några bra matcher, generellt har jag dock alltid haft en känsla för att han är lite "tråkig". Det är den där grekisk-romerska bakgrunden som gör det. Men han har dynamit i nävarna och kan knocka nästan alla - han är dessutom svårsubmittad.

Jag tror Dan Henderson kommer vinna på unanimous decision i en relativt tråkig match. Eller egentligen inte tråkig, det kan vara så att matchen går fram och tillbaka några gånger, framför allt med submissionförsök från Palhares, submissionförsök som Dan lyckas stoppa. Dan å sin tur kommer inte lyckas göra så mycket mer än att ta ner Palhares och... jag inser nu det dumma i att påstå att Dan tänker ta ner Palhares - varför skulle han vilja det? Han kommer förmodligen försöka hålla matchen stående och då kan han faktiskt lyckas knocka Palhares. Jag tror att om det hamnar på marken så kan Dan smita ur Palhares submissionförsök, han är inte lätt att låsa.

Dan måste vinna. Han måste visa att i 185 lbs-klassen så är det han och Anderson Silva som gäller och för att visa det måste han besegra Palhares övertygande. Efter detta är det bara en stege tillbaka som gäller. Dan är den som har lyckats bäst i sitt möte med Anderson, ända tills han övergav sin gameplan och började boxas med Anderson - vilket ledde till det gamla vanliga. Kanske en match med Bisping längre ner längs vägen om denne vinner över Chris Leben? Eller helt enkelt en match mot vinnaren av Leben - Bisping för att bestämma främste contender? Vi får se. Dan har mer att förlora än Palhares har att vinna.

Martin Kampmann Vs. Nate Marquardt

Nate "The Great Headspiker" Marquardt är också på comeback-spåret efter att ha blivit mördad av Anderson Silva i en väldigt ensidig affär. Efter det besegrade han först den tuffe men meningslöse Jeremy Horn med en vacker giljotin mot buren, sen förlorade han en match han borde vunnit - inte för att domarna dömde fel utan för att han själv begick två poängavdragsgivande foular (en feldömd, en rätt dömd och sen såklart en som gick utan påföljd) i matchen. Han knäade sin motståndare i huvudet på marken och sen kastade han honom med huvudet före i marken, vilket inte heller är tillåtet. Martin Kampmann skulle ha mött Rich Franklin i UK för något år sen men slet sönder knät fullständigt på träning innan den matchen. Nu är han på sin comeback trail och han är den mest framgångsrike nordbon i UFC, dansk som han är. Svenskarna har ju fallit platt till marken och Hansen har hellre blödande hemorrojder än skriver på kontrakt med dem så jag hejar på Martin!

Jag tror Martin Kampmann vinner för att han är all that. Stående är han inte bäst i världen men han kan ta ett slag. Han höll på att gå på pumpen flera gånger mot Drew McFedries som slår legendariskt hårt - men han höll stången, tog ner matchen och ströp ut honom. Mot Jorge Rivera fortsatte han där han slutat, med en fin giljotin. Faktiskt kan man hävda att Kampmann och Marquardt är väldigt lika varandra i stil. Jag tror han vinner på en submission.

Det är en intressant match och den är förstås betydelsefull för bägge två - vinnaren tar ett till steg på den ganska korta 185 lbs-stegen. Steget är större för Kampmann än för Marquardt, Nate har ju redan fått sin titelmatch och förlorat den - Kampmann däremot är ju ett nytt intressant ansikte i sammanhanget. Jag ser en match mot Bisping i hans framtid, i England, med en arena fylld med danskar!

Tim Boetsch Vs. Michael Patt

Aaah, vi börjar komma ner på undercardet och matcher jag inte är så intresserad av - den här är jag dock superintresserad av! Den enkla anledningen är förstås Tim "The Barbarian" Boetsch. Han är en kille som går in till matcherna till Conan-soundtracket och kommer från en Jeet Kun Do-bakgrund. Coolness. I sin första match dominerade han David Heath fullständigt, en Heath som kanske var lite överskattad (utvecklingen i UFC när det gäller kvalitet går ganska snabbt framåt) men ändå, vid ett tillfälle kastar han bara Heath i marken så att denne tuppar av. Boetsch stötte sen på dövpatrullen Matt Hamill och blev fullständigt slutkörd och åstadkom ingenting. För att jag ska fortsätta gilla honom så vill jag att han kommer tillbaka. Vilket han nog gör.

Jag tror nämligen att Boetsch vinner på TKO mot Michael Patt som förvisso kommer från Meat Truck Inc. - teamet - ett vinnande namn. Men Boetsch går segrande ur striden och kommer i efterintervjun säga "To crush the enemy, see them driven before me" etc.

Jason Lambert Vs. Jason MacDonald

Battle of the Jasons! Egentligen skulle Lambert ha mött Jason Day men denne skadade armbågen så då klev Jason MacDonald in. MacDonald som senast mötte Demian Maia klarade sig där utan värre skador och kan redan nu gottgöra sin miss där. Han får dock händerna fulla med Jason Lambert som går ner i vikt till 185 lbs och förmodligen är väldigt motiverad. Han var alltid för kort för 205 lbs och har alltid sett lite fet ut - nu kommer han förmodligen vara mer i sin "rätta" viktklass och kan bli ett hot. Av någon anledning tror jag dock att MacDonald kommer göra med Lambert som med så många före honom - strypa ut honom!