2008-09-12

UFC 88 analys och resultat

Jag gillar när det man inte väntar sig händer. Som t.ex. när en knockout-artist blir knockad själv, som i helgen.

Chuck måste förändra någonting, han kan inte statiskt gå runt och försöka sätta ett slag i hopp om att knocka sin motståndare - trodde han verkligen att Rashad skulle vara lika dum som alla andra brottare han mött och ta ner honom?

Man kan konstatera att hela min förutsägelse om matchen var korrekt... förutom att Rashad faktiskt KUNDE boxas med Chuck, framför allt för att Chuck inte valde att boxas. Han hade ingen jabb, slog inte kombinationer och hade ingen gard. Rashad valde att analysera Chucks timing och sen kontra i perfekt läge. Chuck försökte med en uppercut utan att skydda sig alls, Rashad kontrade med en perfekt överhand. Pang, godnatt!

Vad gör Chuck nu? Rashad har fått en titelmatch, den 27:e December kommer han med största sannolikhet få möta Forrest Griffin om LHW-titeln, hans framtid är utstakad. Den matchen blir riktigt intressant, jag hävdar fortfarande att Rashad inte är all that - hans exekvering och hantering av Chuck visar dock att han kan anpassa sitt gem för en specifik motståndare. Chuck däremot har en mer tveksam framtid. Vem ska han möta och varför? Kanske en rematch med Keith Jardine? Men varför ska Keith ta den matchen? Det här är en fråga som är uppe i luften.

Jag hade hursomhelst fel och är nu 0-1 för denna gala.

Jag hade såklart fel även när det gällde Matt Hamill och Rich Franklin. Det var nog mest att jag hoppades att Rich (vilket är konstigt då jag gillar Rich) skulle få spö i något slags brutalt spektakel. Istället vinner Rich på TKO efter att ha givit Matt en rejäl leverspark. Matt Hamill försökte, på riktigt, en nedtagning under hela matchen. Alla var förvirrade, även hans tränare. Förmodligen tänkte han bara onda dövtankar under hela matchen. Jag är 0-2, tack för ingenting, Matt.

Karo Parisyan fick inte gå nån match då han skadade sig innan galan. Sucky.

Dan Henderson levererar på min förutsägelse. Jag hade rätt på alla punkter vad gällde hur matchen skulle utspela sig - förutom det faktum att Palhares bidrog med några capoeirasparkar. Jag vill just nu inget hellre än att någon använder en sån spark och vinner på den. Jag är 1-2 denna gala!

Glädjen varade inte så länge - Martin Kampmann mötte Nathan Marquardt och blev fullkomligt mördad. Nathan satte en huvudspark och efter det var det bara han som var kvar i matchen. Kampmann hade ingenting att sätta emot och jag ser en flytt nedåt till 170 lbs i hans framtid. Det som imponerade med Marquardts match var att han då Kampmann såg skadad ut inte blev galen och vevade utan han siktade och träffade, siktade och träffade. Påminde en del om... Anderson Silva. Mot Nathan Marquardt. Samma taktik - träffa med ett slag, sen vevar man inte utan man ser till att träffa ordentligt med sina slag. Jag är 1-3 denna gala. Fuck the Danish.

Tim Boetsch levererade lite glädje. Dels bästa walk-in-musiken (Conan the Barbarian-temat) och avslut på det sätt jag förutsåg, TKO i första ronden pang. Jag är 2-3.

Sen når jag slutligen .500 med hjälp av Jason McDonald då han stryper ut Jason Lambert i andra ronden. Amazing. Lambert såg inte bra ut - förutom en giljotin med tio sekunder kvar av första ronden. Lambert kan få en match till i UFC tycker jag, det här var ju hans första på 185 lbs. Jag avslutar med att vara 3-3 och då tippade jag alltså inte matcherna med Matt Brown och Kurt Pellegrino. De var kvalitativa och värda att se...

Nu väntar vi bara på UFC 89 - Bisping vs Leben, oh yeah!

1 kommentar:

Mysla sa...

Oh nooo! Vilken spoiler. :D
Jag kommer inte att kunna hålla tyst när exet och jag ska kolla på dessa matcher. :)