2005-06-15

Ungh, jag hatar ju Sverige ibland

En polare och jag diskuterade nyligen sjukvård i Sverige kontraIrland. Han hävdade att en extra-allt-försäkring på Irland kostar 4000 kr om året. Där kan man dessutom få en läkare att göra hembesök inom en timme, mot en kostnad på 600 kr i och för sig. De har alltså privat sjukvård i Irland. I Sverige kan man inte få hem en läkare såvida man inte skurit av sig pungen i badkaret och använder testiklarna för att slå numret till 112. Alla har inte direkt erfarenhet av vården och dess oduglighet, andra har förstås erfarenhet av en mycket bra vård. Jag har erfarenheter som är både bra och dåliga. Akutvården verkar fungera, mitt intryck. Att gå till sin husläkare är fullkomligt meningslöst, mitt intryck.

Vad är alternativet? Privata sjukvårdsförsäkringar som betalar för ens vård, även här. Det intressanta är att dessa försäkringar finns, parallellt med den allmänna ganska ruttna vården som bekostas av en sjukt hög skatt, där väldigt lite förmodligen går till denna ruttna vård. Det intressanta är även detta:

Jag har en sån försäkring. Idag kollade jag vad den kostar. Drygt 4000 kr per år, för mig. Premien bestäms av åldern och den blir insanely dyr när man når upp i åren. I det ingår psykologhjälp, operationer, fucking rubbet. Jag vet inte exakt hur det fungerar men jag kan ju inte tänka mig att den baseras på nåt slags fusk på så vis att de remitterar en till en av landstinget betald läkare efter ett tag, men jag ska inte ropa hej än. Hur som helst... det är ju samma fucking kostnad som på Irland och det ingår typ MER i min försäkring än vad vanliga människor har. Så... varför betalar vi skatt för vår vård istället för en premie? Mer om det nedan...

En kollega till mig berättade idag ett till problem med den svenska vården: deras dotter hade eksem, de ville träffa en hudläkare. Det fick de inte. Eftersom kostnaderna ska hållas nere är ju det smartaste att neka alla och bara jaka de som är driftiga, dvs tvärtemot s-filosofi.

Hans far hade en skön grej också: han ville få en magnetröntgen i Värmland. Tre månaders kö, minst typ. Men de kollade upp och hittade en tid på Huddinge, vilket då Värmland måste betala - då dök en tid i Värmland plötsligt upp. Vilket är helt logiskt: de hade givetvis inte tänkt ge honom en magnetröntgen alls. Det är som försäkringsbolaget i en Grisham-bok, de bestämde sig för att neka alla claims på livförsäkringar i ett år och ta rättstvisterna med de som orkade / hade råd och sen se om det gick plus eller minus...

Så ock i Sverige, världens främsta bestämmar-demokrati. Dvs man kan bestämma vilka saker som helst men om de blir utförda är det ingen som bryr sig om. Det perfekta och mest cyniska exemplet är förstås handikappboenden. Samma sak där, kommunen fattar beslutet (bestämmer) men man bygger aldrig något boende. Inget kan överklagas eftersom beslutet redan tagits till intressentens fördel. MotherFUCK vad jag hatar det här landet ibland.

Hur som helst, varför betalar vi skatt för vår vård? För att staten ska kunna ta ut en obestämd summa skatt varje år som går till ospecificerade ändamål. Vad kostar vården? Polisen? Pamparna? Ingen vet och det är centralt, tro mig. Om du inte vet vad vården kostar kan du inte ifrågasätta skattenivån! Jag menar, om en vårdförsäkring faktiskt i snitt kostar 10 000 kr om året för alla personer under deras livstid (Skandiaförsäkringen är lite billigare än 10 000 kr per år om man räknar från 17 års ålder till 79 års ålder) och jag betalar nästan 100 000 kr i skatt varje år, bara på min lön, då kan man börja ställa sig lite frågor... som frågan "Vart tar alla mina skattepengar vägen?". Skatten staten drar in på min anställning är i storleksordningen 150 000 - 250 000 om man räknar in sociala avgifter och liknande (har inga siffror på hur stort det blir, ni hajar). Sen bränner jag faktiskt resten av mina pengar på nästan enbart momsade tjänster etc. Allt i samhället är beskattat, staten drar in ENORMA summor på det vi presterar... men vad i HELVETE går pengarna till?

Röstar du på (s) nästa år... då dödar jag dig.

1 kommentar:

Anna sa...

Intressant blogg, särskilt slutklämmen...