2007-12-17

Det finns inte "män" och "kvinnor", Lisa

Lisa Magnusson skriver i Aftonbladet om mensen, blodet ingen vill kännas vid. Hade det dock varit män som haft mens så hade vi skrutit om den, bytt mensbindor var vi än var och allt hade varit annorlunda.

annan plats försöker Lisa i spåret av en flashbacktråd där hon kritiserats antyda att bloggposten skulle vara rolig. Syftet kan ha varit gott men hon missade mål... för typ hur kul var den? Århundradets äldsta skämt eftersom det är från förra århundradet (en ståuppare i Sverige skojade då om att män skulle ha turbomensskydd) och inte ens var roligt då.

I övrigt är det helt enkelt så att Lisa precis som så många andra kvinnor inte tar något individuellt ansvar för sin situation. Notera mängden "man skall" och prat om "män" och "kvinnor", allt är grupper, inget är Lisa. Allt bara "är", inget kan förändras.

I min första fasta relation med en tjej låtsades jag gå ut ur rummet när hon skulle byta tampong, jag klampade med fötterna och stängde dörren framför mig. Sen vände jag om och spanade in när hon drog ut tampongen ur sitt kön. Jag hade velat skriva fitta men det är tydligen ett fult ord för det kvinnliga könet som ju är som en blomma och därför ska heta snippan. Right. Anyways, våra blickar möttes samtidigt och hon hanterade det väl (för att ha varit 19 vid tidpunkten) och vi skrattade och möttes och fascinerades av våra kön.

Varför smusslar kvinnor med sin mens? För Lisa verkar det vara så att kvinnor smusslar för att de är kvinnor. Hon avslutar sin bloggpost med följande tankeväckande rader:
"Fast nu är det ju inte de som har mens utan vi. Och det där klumpiga blodet som rinner ur oss en gång var fjärde vecka är bara pinsamt, som ett litet lyte som man gör sitt bästa för att dölja, ungefär som vi får lära oss att klä oss på ett sätt som gör att den fula päronformen på våra kroppar inte blir så jävla uppenbar. Mens, moi?!"

Jag förstår inte, Lisa. Vad är det du vill säga? Du får gärna höra av dig till mig angående det här ämnet och utveckla dina tankar mer, för jag vill förstå. Om det var män som hade mens, då skulle mens vara naturligt och nåt man skröt med, för så är män beskaffade och män bestämmer allt? Men nu är det kvinnor som har mens och då är ni tvungna att dölja det? Men... vem är det som lär er att klä er i kläder som döljer päronformen? En man eller en kvinna?

Och päronformen, det är ju den attraktiva formen på en kvinna - så varför lär ni varandra att dölja den? Om man då med päronform menar smal midja och stor röv?

Jag har ingenting emot mensblod, det är ett fullkomligt naturligt fenomen som bara är och existerar och finns där för att vi ska kunna skapa liv. Och jag är man. Så alla män är inte skapta likadant, fast jag inte förstår riktigt vad män har med ditt mensdöljande att göra.

En man skulle enligt dig, Lisa, inte tveka att låta ett använt mensskydd ligga framme första gången en ny flickvän kom hem. Förmodligen tar du här och för över fenomenet använda-kalsonger-framme och tänker dig att män skulle agera likadant - men kvinnor "kan" inte göra så. Faktum är att du inte ens pratar om använda tamponger, du pratar om att bara ha dem liggande framme, överhuvudtaget!

Men har du testat? Har du provat att prata om ditt mensblod med en kille och en pojkvän? Har du testat att låta lite tamponger och trosskydd ligga framme? Om inte, varför? Vem är det som hindrar dig? Vad händer om du låter dem ligga framme?

Varför kan inte en kvinna göra det? Varför kan inte DU vara den där kvinnan som är helt naturlig med sina kroppsfunktioner såsom kiss, bajs, mensblod, rapar och annat som alla har och ingen saknar? Måste en konsensus råda i samhället för att du ska våga slappna av? Måste du ha godkännande av mig och alla män för att slappna av?

Tillbaka till vem som lärde dig att dölja dina former (hur är det nu, ska formerna framhävas för att behaga mannen eller döljas för att behaga mannen, jag förstår aldrig vilket vi egentligen gav direktiv om på konferensen "Män Bestämmer Allt 2007"?), vem var det?

Vem lärde dig att mensen ska döljas? Att man ska skämmas för den?

En kvinna eller en man?

Du avfärdar till och med de kvinnor som ser mensen som ett positivt kraftuttryck som "new-age-psychon som yrar om den kvinnliga urkraften".

Jag förstår inte din bloggpost alls. Vad vill du med din mens? Kunna vara öppen med att du har mens - då får du allt vara öppen med den. Vill du att den ska ses som nåt positivt? Då får du nog faktiskt själv se den som något positivt.

Och för övrigt, mensblod är inte så farligt. Det smakar lite järn när man tuggar skäggbiff men värre än så är det inte.

Du kan höra av dig via kommentarerna om du vill utveckla vad du egentligen vill säga om det här med mens. Om du vill veta min åsikt så är jag helt OK med att du har mens och att du skryter med den. Mejla gärna nästa gång du har mens och berätta hur stor mängd och vilken färg, jag lovar att hålla det för mig själv om du vill testa hur det känns att inte smussla. Men jag kan inte uttala mig å alla mäns vägnar. För det finns inte "män" och "kvinnor", bara en massa individer av manskön och kvinnokön.

14 kommentarer:

Alexandra Malmqvist-Olsson sa...

Ja, men det är väl självaste faan att kvinnofolk (inklusive mig själv) ska behöva dras med hopplösa skamkänslor över "något så ofräscht som" mens. Vad Lisa Magnusson skriver om i sin krönika är väldigt viktigt att lyfta upp till ytan. Hon börjar ju tom krönikan med något i stil med Nu ska vi prata om mens.
Mens är något kvinnor bör smussla med, det lär man sig långt innan man själv ens fått sin första mens. Så är det. Om det är kvinnor eller män eller rymdvarelser som ger oss skamkänslorna och får oss att smusla vette tusan men så ser verkligheten ut.

Alexandra Malmqvist-Olsson sa...

Därför förtjänar Lisa Magnusson en ryggdunk för att hon lyfter den här diskussionen till ytan!

The Lava Eater sa...

Ja, varför dras ni med skamkänslor? Kan det vara så att ni bara kan sluta? Skäms du verkligen över din mens? Det är naturligtvis inte viktigt "vems felet är" - men ganska intressant. Jag hävdar att felet är ditt och Lisas. Ni som individer skäms för att ni tror att man ska skämmas. "Så ser verkligheten ut" - verkligheten är svår att förändra men egentligen kanske det är så att ni kan förändras? Prova att prata om er mens på lunchen i lunchrummet eller bara i allmänhet på en tunnelbana? Jag tror ingen kommer bry sig. Faktiskt.

Lisa tar sen inte upp sin mens, för det vågar hon inte. Mensen bara är.

Hur är din mens den här månaden, Alexandra? Illaluktande eller lättflytande eller bägge? Tell me more.

LB sa...

Eh... men mens ÄR ju ofräscht! Är själv tjej och kan inte tänka mig att låta använda bindor stå framme lika lite som jag kan tänka mig att visa någon mitt begagnade toapapper. Detta är en icke-debatt, precis som fåntrattarna som skulle bevisa något genom att kräva att få bada topless i badhuset.

Konteinar sa...

hand om mens regelbundet, aer ju som att bajsa paa sig en gaang i maanaden. Fast jag var vaeldigt ofoerstaaende naer min syrra skylle koepa mensskydd efeter att hennes mens just boerjat, hon bad mig gaa ut ur affaeren o vaenta. Fast jag hade redan hoert att hon diskuterat det med morsan. Hon verkade foervaanad att jag inte tyckte det var ngt konstigt...

Sjaelv har jag foer oevrigt ej heller ngt mot mens-sex.

bj0rnborg sa...

Ja, var kommer denna skam ifrån?

Min sambo och flickvän är tillochmed tveksam till att låta mej köpa bindor åt henne, även om jag ska gå handla för hushållet. "Nej gå du, jag kan gå och köpa bindor själv sen". Hon är övertygad om att jag ska skämmas ihjäl för något som jag upplever som helt naturligt. Varför det?

Sen håller jag med om att mensblod i sig inte är fräscht, det är knappast något jag vill ha i munnen när jag "tuggar skäggbiff". Men som någon sa, skäms tjejer över att de bajsar med? Det är väl ändå motsvarande äckligt, och motsvarande naturligt. Eller vänta.. för tjejer bajsar väl?

Teas mamma sa...

Jag skulle aldrig lämna använda mensskydd framme, eftersom det helt enkelt är ohygieniskt. Dessutom är det lika respektlöst mot omgivningen som att drälla gamla, kladdiga snorpapper omkring sig - äckligt helt i onödan. Det innebär inte att jag på något sätt skäms över att jag menstruerar (varför SKULLE jag!?), eller att jag känner att jag måste smussla med det i mitt eget hus, framför min dotters far. Herregud, han vet hur det kvinnliga systemet fungerar och med tanke på att han sett mig pressa ut en unge har vi med råge passerat det stadie då kroppen är "genant".

Skärp er för fan, brudar.

Lisa sa...

Det känns som om du inte har förstått krönikan, kanske vill du inte ens vill förstå den? Det är ju trots allt lättare att bara bestämma sig för att ifall det handlar om mens och är skrivet av en halvung brud, ja då måste det vara manshat som sipprar fram där mellan raderna.

Du är för övrigt inte den första som försöker psykoanalysera mig utifrån de där 2000 tecknen.
Men om problemet vore att jag personligen skämdes för att ha mens så skulle jag väl knappast ha skrivit en krönika om det i Skandinaviens största kvällstidning, eller hur?

Tänk lite!

(Min blogg: http://blogg.aftonbladet.se/19586)

The Lava Eater sa...

Jag tror jag till och med skrev i mitt inlägg, flera gånger, att jag inte förstod ditt inlägg. Så varför kommenterar du att jag inte förstått när det är centralt för min kommentar?

Citat från mitt blogginlägg: "Jag förstår inte, Lisa. Vad är det du vill säga? Du får gärna höra av dig till mig angående det här ämnet och utveckla dina tankar mer, för jag vill förstå."

Så, du har rätt, jag förstår inte. Däremot har du helt fel i att jag INTE VILL förstå - eftersom jag i samma stycke ovan säger just detta: "för jag vill förstå".

Kanske tolkar jag in för mycket eller för lite - men jag säger inte att jag förstått det du skriver. Kanske är det så att psykoanalysen av dina 2000 ord utbrutit just för att det är omöjligt att förstå vad du skrivit och man då måste försöka tolka. Det är vad jag brukar få höra när jag inte gör mig förstådd.

Så, Lisa, jag vill fortfarande förstå (dvs tvärtom från att inte vilja förstå) och jag har fortfarande inte förstått din krönika. Ditt inlägg har inte tagit mig närmare förståelsen. Kan du bringa ljus över detta på något sätt eller är jag för dum för att vara värd tiden?

Lisa sa...

Tommie Nygren, skälet till att jag inte bemöter dina påståenden är att det inte finns något för mig att säga. Det är väderkvarnar du strider mot.

Och den förklaring du hade hittat via min blogg, att menskrönikan är tänkt att vara humoristisk, har du redan avfärdat med att det inte är roligt.

Så jag vet inte vad det är du vill? Att jag diskuterar utifrån slutsater som du själv har formulerat av luft allena, typ att jag skäms över att vara kvinna och att jag tycker att allt är männens fel?
Det har jag ingen lust med.

(Blogg: http://blogg.aftonbladet.se/19586)

The Lava Eater sa...

Lisa lisa lisa... Du behöver inte bemöta mina påståenden. Jag strider inte mot dig - fast potentiellt sett väderkvarnar, det kan jag gå med på. Men det blir lätt en kamp om man ska försöka förstå något och det saknar innehåll. Ja, jag avfärdade din krönika som "inte rolig" och vet du varför? För den var inte rolig. Eller såklart, om man som humor räknar "vi tar en företeelse och berättar hur män / kvinnor skulle bete sig gentemeot den företeelsen och så blir det roligt" så kanske det var humor. Typ som om jag skrev en skojig krönika om hur det skulle vara om kvinnor körde bil. Jag menar shit vad toookigt. Tesen om att det var roligt föll liksom för att:

1. Det inte var roligt.
2. Det kanske var roligt för 15-20 år sen när jag hörde skämtet första gången (helt sant).

Och när du påstår att det var menat som humoristiskt och jag inte ser någonting som var roligt med det, då blir jag på något sätt tvungen att försöka "förstå", antingen kan jag då genom denna djupare förståelse kanske begripa varför du tror att det var roligt, alternativt förstå något slags underliggande poäng.

Jag inser dock att jag hoppat i galen tunna - du tror fortfarande att din krönika var rolig, eller då den tamare definitionen "menad att vara humoristisk" fast helt utan humoristiska egenskaper. När ens idé om vad som är roligt är omöjligt att skilja från något mycket tråkigt - är det då roligt?

Och med mycket tråkigt menar jag alltså att använda 15 år gamla tråkiga skämt.

Men det är OK, vi går vidare med våra liv. Nu har jag nog "förstått" din krönika. Och felet jag gjorde var nog att tolka något som jag inte uppfattade som humor som något "seriöst".

Och mitt tips till dig: hur din text uppfattas och tolkas är inte något du kan bestämma över. Det verkar faktiskt inte bara som om det är män som uppfattar det icke-humoristiskt, se t.ex. Alexandras kommentar här, hon ryggdunkar dig för att du "lyft" diskussionen till ytan. Men i själva verket skojade du bara. Fast utan att det var skoj förstås.

linavina sa...

Jag hör till den lilla gruppen (uppenbarligen) av kvinnor som inte skäms det minsta för min mens.
Jag har sedan jag fick mensen första gången högt och tydligt låtit omgivningen vara medveten om min 'situation'. I början möttes jag av kamrater med äckelblickar och suckanden. Idag är det helt annorlunda! Om jag har förbannat jävla ont och blöder som en gris, varför skulle jag inte berätta det? Jämfört med att jag verkligen skulle poängtera min smärta om jag kom med ett stort köttsår i armen?

Nu kanske jag tar priset i öppenhet ibland, men det är lite humor över det hela när männen i min omgivning frågar om jag har lika ont denna månad, om jag "har mens igen?!" och inte alls tycker det är konstigt längre.
Min lillebror kommer tveklöst att bli världens bästa pojkvän då han hela sin uppväxt passat upp både mor och syster under våran mens. Det har aldrig varit nå problem med vare sig förståelse eller att knalla iväg på affärn och köpa bindor.

Jag ser ingen anledning att smussla, men det innebär ändå inte att jag går lös med detaljer. Detta har inget att göra med att jag skäms, utan för att jag inte vill att någon (man eller kvinna) ska berätta detaljerat om sin rännskita.


Smisk!

Sven Bergersjö sa...

Mest intressant i ditt uppmärksammande av Lisas kolumn var nog historien om din flickvän och hennes tampong. Jag kan nämligen inte för mitt liv begripa varför i helvete ni befann er i samma rum. Gick ni och sket tillsammans också?
Och allvarligt talat. Du tyckte inte Lisas skämt var roligt, så långt gott och väl. Men att det berodde på att det inte VAR roligt- nejdu.
Alla har vi olika humor. En sak som Lisa tycker är rolig blir inte tråkig bara för att du tycker den är tråkig, lika lite som något du tycker är roligt blir tråkigt för att Lisa tycker det är tråkigt. Och argumentet att skämtet är gammalt- det är säkert mycket äldre än 20 år. 20 år är inte gammalt. Men än sen? Inget är nytt under solen.

Pär sa...

Vad Lisa vill säga är "Mens ses som extra smutsigt för att det är ett kvinnligt attribut - det tycker jag är fel."

Tonen Lisa säger det på är humoristisk.

Jag oroas lite över att du "inte förstår" ett så uppenbart och okomplicerat budskap.

Visst kan just du tycka att humorn inte funkar för just dig, men det gäller ju det mesta av allt i media som är avsett att vara roligt. Allt passar inte alla helt enkelt.

Så, varför valde du just den här "icke-roliga" bloggposten att kritisera bland alla andra?

Ärligt, vafan?