I am a fighter

Ja, eller snarare, en sargad vekling.
Efter en sjukamp som gjort mig ödmjuk på lördagen tränade jag mitt första shootfightingpass på söndagen med spaghetti i benen och allt. Som vanligt uppvärmning, lite mjuk och försiktig faktiskt, alltid positivt. Sen en del lite jobbigare övningar som blev mer och mer komplicerade för att toppa med moves som "Räkan" och annat kul i idioten-liknande upplägg. Men det sköna här var att till slut kombinerades allt och användes vid sparringen i slutet. Så de krälövningar vi gjort var såna vi hade nytta av vid sparringen.
Mitt enda problem just nu är ljumskarna... de gör helt enkelt jävligt ont.
Jag har dock ett citat som ringer i huvudet: "No fighter is ever 100 percent".

Jag ger inte upp!