2007-07-09

Är det inte rätt grymt att mörda?

Läste i SvD idag om en man som dömts till tio års fängelse för mord. HD har nyligen kommit fram till att normalstraffet för mord ska vara tio år, livstidsstraffet ska vara förbehållet de "grymmaste" fallen.

För den som är filosofiskt lagd ter det sig förstås lite orimligt med olika nivåer av grymhet när offret är dött. Är det så att man alltså betraktar en person som dödar snabbt och smärtfritt som lite skönt human och därför förtjänt att komma ut i samhället igen? Tips till alla mördare: få det överstökat snabbt så kommer du ut om tio och kan döda igen, perfekt!

Var i ligger logiken i detta resonemang? I ett mer realistiskt scenario tycker jag man ska betraka alla personer som begått våldsbrott som potentiella återfallsförbrytare. Varje gång man släpper ut en sån person på gatan igen så tar man en chans. Det finns en chans att den personen mördar igen eller begår ett våldsbrott igen. Det är mycket mer sannolikt att en person som löst sina problem med våld och mord använder samma lösning igen.

Jag trodde syftet med fängelse var att skydda oss andra från personer som vill döda oss. Fast vi lever kanske i drömmen om rehabilitering fortfarande? Jag är inte emot rehabilitering, inte alls, det är ju bara det att vi inte gör det. Vad jag förstått så är det mest förvaring och då måste det ju vara förvaring med syfte att skydda oss. Släpper man ut mördaren / våldsverkaren igen så går skyddet förlorat.

Case in point:

Christer Pettersson knivhögg en man till döds på 70-talet i julruschen. Skälet till attacken var visst att mannen stött till Christer så att han tappat sina paket. Ett skäl gott som något att döda en medmänniska. För detta dömdes han till fängelse men kom ut efter ett tag. Det var dråp. Alltså, vad fan är det med det här "rättssystemet"? Är det en förmildrande omständighet att man gör det helt utan eftertanke? Det är ju nästan värre eftersom det då blir helt meningslöst och personen som gör det mycket väl kan tänkas göra det igen. Jag menar om allt som krävs för att man ska döda är en knuff i julruschen... varför skulle inte det kunna ske igen? Och vad gjorde Christer Pettersson sen?

Mördade Palme. (Kommentarer om att han "aldrig dömdes" är ointressanta - han dömdes en gång och friades en gång, jag vet det - för diskussionen är det mer intressant om vi antar att han var skyldig).

Hade vi stoppat honom bakom galler på livstid, vilket man rimligtvis ska få om man mördar, så hade Palme levt idag.

Samma goes for Mijailovic. Han hade inte dödat innan han knivhögg henne till döds kallblodigt men han hade knivhuggit sin egen far i ett gräl hemma. Han behövde psykiatrisk hjälp. Vi kanske skulle haft lite bättre koll på honom?

Där kommer mitt tänk om att våldsbrottslingar ska bevakas. Fotboja resten av livet. Man har cashat in den grejen, klart. Man har förverkat sin rätt till frihet genom att beröva andra deras (att vara fri innebär t.ex. att inte bli knivhuggen till döds för en knuff eller att slippa slås ner på öppen gata) men det är för dyrt och ineffektivt att ha dem i fängelse - och vi blir inte skyddade.

Så, here goes, förslagen i korthet:

1. Alla brott där offret dör är mord. Gör man det i nödvärn är det förstås inte ett brott. Alla mord ger livstids fängelse med en teoretisk frigivningsmöjlighet tidigast efter tio år. När man släpps fri är det "grattis, fotboja resten av livet" så att vi (som inte tagit andra människors liv och förhindrat dem att förverkliga drömmar och känna lycka) vet var den här personen är hela tiden. En människa som är frigiven efter att ha dödat är en omgång rysk roulette och det är inte den som friger personen som håller pistolen mot sin tinning, det är vi andra. Vi får inte veta när var eller hur en mördare släpps fri. Men det är vi som blir mördade.

2. Alla våldsbrott ger vid en första förseelse fotboja över en lång period istället för fängelse. Personen är farlig och måste övervakas och "rehabiliteras". Om vi ska ha råd med det måste vi sluta med odugliga fängelser som inte är något annat än högskolor och nätverksträffar för kriminella. Begår man fler våldsbrott så är det inspärrning som gäller och vid frigivning mer fotboja, om nödvändigt resten av personens liv.

3. Jag vill också se en möjlighet till omfattande begränsingar av en dömd persons friheter. Ett exempel är att om man begår ett brott påverkad av alkohol t.ex. så ska man kunna dömas till alkoholförbud under hela sitt vanliga straff. En vit vecka deluxe. Hur alkoholfriheten ska säkras? Tja, vad sägs om en liten mackapär under huden eller i blodomloppet som håller koll? Eller ett års medicinering med antabus? Allt går att lösa. Om personen har alkoholproblem så kan vi ju ta tag i dem direkt, eller hur?

Ja, jag vet, jag är ett geni. Mina lösningar skulle vara billigare och bättre än de nuvarande där någon sjuk subjektiv hänsyn tas till hur human en mördare är när han avslutar sitt offers liv och i ett andetag förhindrar en människa att uppleva allt det som du och jag kommer uppleva under resten av sitt liv. Notera också att våldtäkt hamnar under våldsbrott. Direkt in i terapi och på med fotbojan på våldtäktsmannen. En våldtäkt ger fotboja i tio år och terapi under tvång. Återfall ger livstid. Ja, jag anser nästan att våldtäkt kan ge livstid off the bat, men vi får nog erkänna att mord är värre. Ett våldtäktsoffer KAN uppleva lycka och känna sig fullständig igen, till skillnad från mordoffer. Men om man begår två, då kan vi inte ta risken längre. Då kommer all frihet för den personen vara en inskränkning av oskyldiga människors frihet eftersom förövaren kan återfalla.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Mkt bra artikel, ja undrar varför inte vettiga människor styr de här samhället, men de e väl att vi ska vara snälla, ngt som mördare tydligen förtjänar? Eller e de brist på empati och inlevelse när de gäller offren? Eller att mördare e goda ändå på något psykologiskt sätt? Bort me drägget, vanliga människor förtjänar inte detta tyranni!
Som sagt ska definitivt inte försvar räknas som mord utan en välgärning. Jag går inte runt o känner hat men de gör mördare(våldtäktsmän e nästan samma typ av mentalitet). Om vi tog de här på allvar kunde vi undanröja en mkt stor anledning till lidande i vårt samhälle och kanske bygga upp en gemenskap för anständiga människor utan galna sinnen. Mvh

Anonym sa...

Jag tittade lite på en amerikansk pratshow i morse. Programledaren Montell är en överpräktig och mycket irriterande självgod typ, men det spelar ingen roll för detta inlägg. Hans gäst hade förlorat sin man när grannens pojkvän brutalt mördade honom med knivhugg. Den snubben fick 4 (!) livstidsdomar och risken att han någonsin mördar igen är liten. Varför kan inte vi ha den typen av straff i Sverige? Kostar det för mycket?

Anonym sa...

Helt rätt! Allt daltande med brottslingar idag är ju bara vidrigt. Och som du själv säger. Fängelserna verkar inte vara något annat än vidareutbildning för kriminella. De umgås med andra kriminella, naturligtvis så kommer de att utveckla verderingar som inte är direkt önskvärda. På med en fotboja och låt dem leva med ett gäng mormoner i några år så ska det nog bli lite fason på dem.

Anonym sa...

Jag håller med om att en våldsförbrytare inte skall ges chansen att upprepa ett brottsligt beteende.

En man blev dömd för försök till mord och grov våldtäkt, straffsatsen blev ingen utvisning och 8 år på Skogome som har specialkompetens gällande sexbrottslingar.

Han blev villkorligt frigiven och 16 dagar senare gjorde han sig skyldig till ett nytt överfall. Nu blev han dömd till 4 år och 10 års utvisning för grov våldtäkt. Åklagaren ville ha det till 8 år och livstids utvisning. Det fick hon inte iom att han har en son i Sveriege och Rätten tyckte att pojken måste ha en manlig förebild.

Senare är hans fru (som begärt skilsmässa) besökte honom på Kumla våldtog han henne och hotade att döda henne.

Hur djävla länge skall vi vänta och hur många kvinnor måste han ge sig på innan svinet anses ha förbrukat sin rätt att leva fritt i vårt samhälle.

Enligt rättsspykriatisk undersökning är han inte heller psykiskt sjuk, möjligen naïv och egocentrisk.

just nu har jag inget förtroende för vårt rättssytem.

Anonym sa...

Oj
Här var det mycket gapande på hårdare tag bland kommentarerna.
Man blir tuff när man sitter framför dataskärmen...he he

Anonym sa...

Dom flesta svenskar grundar sin syn på det svenska rättssystemet utifrån vad dom läser i den sensationslystna kvällspressen. Så tydligen även vissa av kommentatorerna här..