Om konsten att vara dum i huvudet

Det är en raljerande rubrik som inte för oss närmare förståelse och möten där vi respekterar varandra. Men varför måste alltid jag vara den vise som står för detta? Det är asjobbigt att möta, lyssna och respektera - idioter. Människor som själva inte har öppna ögon, påslagna hjärnor och en förmåga att resonera sig fram till vettiga idéer.

Själv kan jag inte ens bekänna mig som liberal längre eftersom detta är en "ideologi" som dikterar vilka beslut man ska fatta i vilka situationer. Jag har dock inte hundra koll, vad jag menar är att ideologier säger att vi ska basera våra beslut på ett teoretiskt ramverk oavsett hur verkligheten ser ut.

Så, vem är det jag stör mig på nu? En sosse.

Otippat.

Han är en sån där dussin-sosse i partiapparaten, känns det som. Tycker en massa, gör saker, bryr sig, till skillnad från mig då - enligt honom. Men eftersom han är dum i huvudet så går det ju inte att diskutera saker med honom. Jag ska förklara varför. Här är hans blogg.

Notera, allt han säger är inte idioti. Hans grundresonemang är dock fast förankrat i ren idioti, detaljerna kan dock vara helt OK. Framför allt saknar han förmåga att argumentera och bemöta argument. Ett exempel från ovanstående blogg:

"En del vill hävda att om inte fängelserna kan hållas fria från droger, då det är en av våra mest kontrollerade miljöer, hur ska det då klaras av i hela landet.
Klart att kontrollerna i fängelserna kan utökas med kroppsvisitationer av besökande, genomsökning av post och paket med mera hela tiden men så har vi detta också med att skapa en värdighet för de intagna. Det handlar om att de också ska ha en privat sfär."

Han tar upp ett av mina favoritargument mot visionen av det narkotikafria samhället (notera att man kan argumentera för en restriktiv narkotikapolitik utan att knarka sig hög på drömmar om det "rena samhället" som saknar problem - även känt som Utopia), nämligen detta att fängelserna är fyllda av droger - och det är en superkontrollerad miljö. Om du ska nå visionen om det narkotikafria samhället måste du alltså göra varje individ mindre fri än en fånge i ett svenskt fängelse! Och för övrigt mindre fri än i ett amerikanskt, thailändskt, turkiskt, ryskt och ja, listan kan göras hur lång som helst. Men sen kommer hans argumentationsteknik, eller vad man nu kallar det.

Han bemöter inte ens sitt eget argument. För det kan man inte göra. Han gör upp nån slags punktbaserad handlingsplan för hur man ska skapa drogfria miljöer (jag är inte emot drogfria miljöer, jag är emot dumhet) där första punkten är att konstatera att drogliberaler, som jag, är ett stort problem. Citat:

"1: Attityderna mot droger. Varje person som är för legalisering av droger och för ett droganvändande påverkar andra till att dela deras syn. Därmed försämras möjligheterna att skapa drogfriamiljöer."

Han blandar dock och ger. Attityder till droger och legalisering av droger är två olika saker - precis som attityder till alkohol och dess legala status är det. T.ex. så tycker vi i Sverige att man ska dricka alkohol ansvarsfullt - officiellt alltså. Min egen attityd till alkohol är att öl är gott, vin är gott och sprit är gott och att man blir bakis. Eftersom jag blir bakis vill jag inte dricka det så ofta och så mycket att jag blir mycket bakis ofta. Därför dricker jag måttligt. Ibland satsar jag på en knakelibrakfylla. Det är min attityd mot alkohol - och även mot alla andra droger (vilka jag inte använder), måttlighet och ansvar. Det är en attityd. Min politiska åsikt är att användandet av droger och så vidare ska vara legalt. Detta påverkar inte möjligheterna att skapa drogfria miljöer - skolan är t.ex. en alkoholfri miljö (när eleverna är barn etc) - barn i tonåren kanske dricker men skolan är alkoholfri. Och det går att fortsätta på den vägen. Att ha existensen av en debatt som punkt nummer ett på listan över hur man skapar drogfria miljöer visar lite på attityden gentemot det fria ordet och den intellektuella processen.

Det vill säga författaren är dum i huvudet.

Det är ju inte som att jag sitter och säger att största hindret mot att få till en legalisering är att det finns motståndare. Största hindret är motståndarnas åsiktsmonopol - ett monopol de anser nödvändigt för att skapa det rena samhället utan droger.

Och fortfarande, efter 11 punkter av plattityder och självklarheter (jobba med ungdomar, utöka missbruksvården, åsikter som bara är snack), har han inte förklarat hur han ska få fängelserna fria från droger. Jag tror att han inser att punkt ett är den stora punkten: alla vill inte ha ett narkotikafritt samhälle. Alla är inte drogmotståndare. En del människor tar droger, antingen rekreationellt eller i ett missbruk - de kommer inte sluta. Så då är problemet i grunden detta att så länge någon vill ta droger på ett fängelse kommer man kunna ta droger på ett fängelse.

Och bygg ut missbruksvården... kom igen liksom. Varför gör inte (s) det då? Hur är det att vara i ett parti som fört en politik som dödar 300-400 narkomaner om året? Vägra ge folk metadon, vägra det. Vägra ge folk som ber om hjälp den hjälp de behöver. Snacka om tvångsvård tills du blir blå men innan de som VILL ha hjälp och aktivt söker den får den utan tjafs - så är du helt otrovärdig. Jag har själv kommit i kontakt med en heroinist som VILLE sluta men som inte kunde komma in i ett substitutionsprogram. Varför? Jo, på grund av "attityden mot droger" som råder i det här landet. Dvs att metadon och subutex är droger och måste hållas under strikt anal kontroll där patienten faktiskt inte passar in. Läs gärna Berne Stålenkrantz blogg för lite verklig insikt i hur det är att vara missbrukare och försöka förändra sin situation i Sverige idag - i det land med den politik som ovanstående bloggare vill ha, dvs hata-droger-attityden. Läkare som utan att blinka tar bort substitutionsmedicinerna för kvinnor - kvinnor som då gör vad?

Vad gör en heroinmissbrukande kvinna för att få tag till pengar till sitt knark?

Hon säljer sig. Det är den människovänliga narkotikapolitiken vi har i Sverige. Eftersom metadon och subutex är knark och RNS och FMN har åsiktsmonopol och eftersom missbrukare inte är människor så tvekar man inte - tillbaks på gatan och sälj din kropp. Själv skulle jag inte kunna göra sånt, men jag har ju fel attityd.

OK, åter till dumhuvudet.

Han avslutar med följande bevis för sin dumhet:

"Vad kommer drogliberalerna med för att skapa ett samhälle fritt från droger?
Ingenting. De har gett upp och tycker att det finns ingeting vi kan göra. Det är bättre att kapitulera och låta människor som drogar vara i fred. De får skylla sig själva."

WTF?

Är det här en människa med politisk makt? Skriver man en sån här grej har man signat kvittot på att man inte är mogen att föra en intellektuell debatt om något problem.

Nej, drogliberaler kommer inte med idéer för att skapa det narkotikafria samhället eftersom vi (eller åtminstone jag) inte tycker det är vettigt att knarka på idéer och visioner som inte är nåbara. Jag delar inte visionen om detta narkotikarena, narkotikafria, narkotikahalleluja samhälle som dum-Roger ser framför sig. Så varför i hela jävla helvete skulle jag komma med några jävla idéer om hur man når dit?

Det är lika smart som en muslim som kritiserar kristna för att de kommer med för få idéer om hur man ska hylla Allah. Och eftersom det är väldigt dumt betyder det att innehavaren av åsikten är mycket dum. Lett i bevis liksom.

Sen kommer nån jävla smörja om att "vi" (klumpen drogliberaler som är ganska mycket mer mångfacetterad än anti-drog-jugend) "givit upp" och tycker att folk med problem får "skylla sig själva". Läser den här människan något som en drogliberal skrivit någonsin? Som en harm-reduction-förespråkare skrivit?

Ungefär som när en medlem i publiken vid en debatt frågade Björn Fries "kan man inte ha visionen om det skadefria samhället istället?" och fick goddag yxskaft som svar. Man kan inte ha den visionen för då måste man ju börja bry sig om de här människorna - människorna som har problem alltså. Som jag bryr mig om. Men som Roger "Dum i Huvudet" inte bryr sig om - för han har en större vision vid horisonten och den är större än en individ - det narkotikarena samhället.

Hur kan det vara jag som skiter i folk när det är "vanligt folk" som kommenterar drogdebatter med "låt knarkarna knarka ihjäl sig, problem solved"? Det är inte drogliberala åsikter det, det är anti-drog-åsikter det!

Jag tycker det är bättre att låta folk som inte vill ha hjälp vara ifred. Jag tycker det är bättre att låta folk som inte skadar andra vara ifred. Jag tycker det är bättre att sätta dit folk som begår brott där andra skadas. Om dessa brott förstärks av droger eller begås för att få råd med droger - då måste problemet hanteras. Detta är dock, vilket Roger och alla andra vill förneka (åsiktsmonopolet och informationsmonopolet), ett mindre problem än man kan tro - och ett problem som förstärks av Rogers politik. Tack Roger. Du gjorde knark svindyrt så att det alltid finns en anledning att smuggla och lura på folk heroin. Tack. Du och dina lakejer ser till att krigsherrarna i Afghanistan har råd att köpa vapen - inte jag. Knark är dyrt för att det är olagligt.

Jag tycker man ska ge hjälp till de som vill ha hjälp. Som den läkemedelsberoende kvinnan jag läste om som inte fick hjälp med sitt missbruk (som hon alltså fick efter operationer och liknande, hon var inte en partydrugger) eftersom man inte kunde bestämma vem som skulle betala, kriminalvården, socialen, landstinget eller kommunen!

Breaking News, idioter: det är jag som pröjsar oavsett vilket kostnadsställe ni sätter det på i bokföringen.

Så sätt på hjärnan för i helvete och sluta klamra fast vid simpla jävla patentlösningar som "det narkotikafria samhället" - det går inte!

Och för er som kommer med idiotargumentet "det går visst bara man vill" - varför har vi inte följande visioner i Sverige:

Det mordfria samhället?

Det våldtäktsfria samhället?

Det ekonomiskbrottslighetsfria samhället?

Det svartarbetsfria samhället?

Jag tycker fan de två första kommer före alla andra jävla visioner man kan ha men de är så uppenbart löjliga att genomföra att ingen vågar det. Men knarkdrömmen som gör alla hög, det narkotikarena samhället, den kan man tro på.

Så Roger, vad tycker du, ska vi inte satsa på mordfritt och våldtäktsfritt samhälle? Det går ju... eller? Och om det inte går - varför skulle det gå att skapa ett narkotikafritt samhälle?

Så, du får vara emot droger, inte vilja ta droger, inte vilja att nån ska ta droger, för en restriktiv politik, eller en sträng reglering (jag har en del bra idéer där) etc.

Men om du är för det narkotikafria samhället så är du... dum i huvudet.

[edit]
Jag måste raljera lite kring inledningen till Rogers dumma bloggpost. Den tar nämligen priset och jag förstår inte hur jag missade den:
"I kampen mot droger finns det drogliberaler som vill att varje individ ska hålla på att ta droger och droga bäst de själva vill. Här ska droger göras lagliga för då minskar helt plötsligt droganvändandet. Hur nu den logiken går ihop."

Det finns alltså drogliberaler som resonerar som dumma sossar med avstängda hjärnor. Var exakt finns de? Citera någon för i helvete! Jag vill inte det som Roger skriver, vad jag vill är i korthet att en person som sitter hemma och dricker en öl inte ska jagas av polisen. Samma för en person som sitter hemma och röker en spliff. Hur svårt ska det vara att förstå det?

Men visst, hitta på åsikter och argumentera emot dem, det är ju lättare än att argumentera emot de verkliga åsikterna. Fast som jag visat så kan ju inte Roger ens argumentera emot sina egna argument. Jag vill alltså absolut inte att varje individ ska droga - varför skulle jag vilja det? Det är Roger som vill att alla individer absolut inte ska göra något som han inte vill. Inte tvärtom. Jag vill att alla människor ska välja och välja själva. Som jag sa en gång till en kompis... nä, jag tänker inte ens ta upp den storyn. Sartre hade hur som helst helt fel - om man vill ha något för sig själv ska man vilja det för alla andra. Wrong. Det betyder förstås att jag är smartare än Sartre.

Och nej, ingen påstår att droganvändandet skulle gå ner om man legaliserade droger i någon form och omfattning - men det har heller inte gått ner (tvärtom, upp!) på grund av mer repression. Så droganvändningen ter sig oberoende av den förda politiken - så då ter sig naturligtvis en harm-reduction-baserad politik som mest vettig. Eller OK, JAG påstår inte att droganvändadet skulle gå ner. Jag påstår att polisen skulle få resurser till riktiga brott (misshandel, mord, våldtäkt, affischeringsbrott och förstås inbrott), samhället resurser till riktig vård och folk som rekreationsknarkar skulle få ett lugnare sinne. Jag tror heroin skulle fortsätta vara den marginella företeelse det är idag.

Så, Roger, här är sanningen: Logiken går inte ihop, nej. Men eftersom logiken du presenterar inte är en drogliberals logik utan din egen förvrängda syn på vad en drogliberal tycker och tänker (du citerar exakt noll drogliberaler i din post) så kan det inte bli annat än helt värdelöst och dumt - och det "bevisar" ingenting.

Allt jag vet är att i landet med den politik du förespråkar så dör det 300-400 narkomaner varje år och folk som röker gräs jagas av polisen. Jag är för en resursomfördelning där.
[/edit]